Annons:
Etikettekonomi
Läst 15598 ggr
Alexej
2009-03-09 20:42

Påsktraditioner

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Hade tänkt skriva en artikel om påsk men när man börjar läsa om påsk finns hur mycket som helst. Påskkäringar, häxor och Blåkullen, semlor och våfflor. Allt hänger ihop på nåt sätt. I andra länder är det påsken som är den största och mest älskade högtiden på året. Den är förknippad med glädje, fest och traditioner som ingen vill vara utan. Men i Sverige håller påsken på att försvinner.

paa107.gif

Våren är tiden för återfödelse.

Detta firas i de flesta kulturer genom diverse fruktbarhetsritualer. Till det hör tex ägg som symboliserar just återfödelse och fruktbarhet. Som symbol har ägget använts i mer än 3000 år i Persien. I det traditionellt kristna Europa finns också en annan förklaring till äggätandet vid påsk. Eftersom påsken markerar slutet på fastan och lanthöns börjar värpa vid denna tid och fortsätter värpa även när människor fastar, så finns det ovanligt mycket ägg över vid denna högtid. mili_egg.gif
Tidpunkten för påskens firande har varierat. Enligt judisk kalender firas påsken den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, då det alltid är fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen
Påskdagen infaller sedan år 325 alltid första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. År 2009 är det den 12 april.

Om någon intresserar sig för beräkningen:)
Donald Ervin Knuths algoritm för beräkning av påskdagens datum:
/***/ int easter(year)
int year;
{int g, c, x, z, d, e, n;
g = year % 19 + 1;
c = year / 100 + 1;
x = (3 * c) / 4 - 12;
z = (8 * c + 5) / 25 - 5;
d = (5 * year) / 4 - x - 10;
e = (11 * g + 20 + z - x) % 30;
e += (e == 24) || ((e == 25) && (g > 11));
if ((n = 44 - e) < 21) n += 30; n += 7 - (d + n) % 7; return n; /* Om n > 31 kommer Påskdagen i April */}

grangran_tupp.gif

Här kommer en lättare beräkning:

Man utgår från vårdagjämningen som infaller antingen den 20 eller 21 mars. Det är då natt och dag är lika långa. Sedan är det månen som bestämmer. Närmare bestämt den första fullmånen efter vårdagjämningen, för den närmaste söndagen efter den fullmånen blir tidpunkten för påsksöndagen.
På så vis blir påsken en rörlig helg med olika datum varje år, till skillnad från exempelvis julen.
Tidigast kan påskdagen hamna den 22 mars, vilket den gjorde 1818 och det dröjer länge innan det inträffar igen. År 2285 närmare bestämt. Senast kan påskdagen infalla den 25 april och så var fallet år 1943, och nästa gång den kommer så sent blir år 2038.

Idag är påskaftonen den dagen då vi äter och firar som mest, men under katolsk tid var påskaftonen bara den sista dagen i fastan och man skulle städa och förbereda allt inför påskdagen som var huvudpunkten.

På senare tid blev påskaftonen den stora festkvällen, speciellt för de vuxna. Nu var det slut på allvarligheterna och alla kunde släppa loss. Det var på påskaftonen som man smällde påsksmällare och tände påskeldarna för det var ju på påskaftonen som påskkäringarna kom tillbaka från Blåkulla.

Barnen skickade påskbrev till varandra. Därav vårt bruk med påskkort som tyvärr börjar försvinna. Förr var det lika självklart att rita påskbrev med häxor, kycklingar, ägg och någon liten vers, och springa runt med i gårdarna, som att ge julklappar vid jul.
På annandagen var det ungdomarnas tur att ställa till med fest. Alla drängar och pigor i byn samlades och hade något som kallades påskastua.
Barnen hade också egna små fester.

Image16ytutyutu.gif

Påskris:
Påskris är ris, ofta av björk, som tas in i hemmen och kläs till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.

Påskkärring:
Påskkärring, även påskakärring, är enligt gammal svensk tradition en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen.
I Sverige är det vanligt att barn klär ut sig till påskkärringar vid påsk. En påskkärring är traditionellt klädd i klänning, förkläde och huckle. De går ofta runt och överlämnar små tecknade kort som de själva ritat; i gengäld får de godis eller någon annan mindre gåva. I västa Sverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag.
Det är osäkert när traditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet.
Det förekommer att påskkärringar har tillbehören kaffepanna, en svart katt och kvast. Flera av dessa attribut har dock inget eller lite att göra med häxor på 1600-talet: Kaffe dracks inte Sverige på 1600-talet och inte heller finns svarta katter omnämnda i rättsprotokoll från den här tiden.

220px-Paskkarringar_1958,_2008.jpg

Påskbrasa:
Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr. Påskbrasor tänds på många ställen under påskaftonskvällen, i synnerhet på västkusten i Sverige och i Finland. Om man frågar varför man tänder brasor och även skickar upp fyrverkerier, svarar troligtvis de flesta att eldarnas syfte har varit att skrämma häxorna när de flyger tillbaka från Blåkulla under påsknatten.
Vad som däremot är säkert är att man på flera av öarna i Göteborgs skärgård traditionellt tävlar om var man bygger den största brasan. Jakten på gamla julgranar och annat skräp är intensiv och ibland stjäl man brasmaterial från varandra.
Påskeldar har blivit mindre vanliga på senare år. Detta kan möjligen ha samband med införandet av sommartiden år 1980. Påskaftonen inträffar ofta när sommartid råder, och då får man vänta längre innan det blir tillräckligt mörkt för att en påskeld ska komma till sin rätt. Ytterligare en faktor kan vara miljöaspekten.

250px-Paskeld800.jpg

Påskharen:
Påskharen är en påsktradition som förknippas med påskäggen. Ursprungligen kommer traditionen från Tyskland, känd från 1600-talets senare del i Pfalz och Elsass. Traditionen var dock ännu 150 år ganska okänd i övriga Tyskland, men lanserades efter 1850 av godis- och leksaksindustrierna som en påsksymbol för barn.
Harens legendariska fortplantingsförmåga gör den till en symbol för överflöd och fruktsamhet. Därför förknippas haren till Påsken och andra vårliga fruktsamhetsritualer där man firar livets återkomst efter vintern. Det är också därför påskharen förknippas med ägg, en liknande symbol för återfödelse och fruktbarhet. Detta har lett till den förargliga konsekvensen att småbarn ofta tror att haren lägger ägg.
I Sverige omtalas den, tidigast bland tyska invandrare, efter sekelskiftet 1900 och är hos oss mest känd som marsipan- eller chokladfigur. Efter tyskt föredöme har man dock i en del familjer en lek, där barnen ska leta upp de ägg som påskharen lagt.

EIEIEI Kora.jpg

**Påskmat:
**Påskmaten varierar i olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar. Till skillnad från julmaten är påskmaten "lättare" men kompletteras ofta med godsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg.
Rätter från det klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebröd, ost och brännvin) brukar också ingå i påskmaten. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna också. Påskmust är en dryck som förekommer under påsken.

Informationer från Wikipedia.se

och http://www.pask.sida.nu/

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Annons:
Alexej
2009-03-10 10:54
#1

Puttar upp:)

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Anders 50
2009-03-10 19:47
#2

Påsken firas inte nåt vidare numera. Annat var det i min ungdom.

Då fixade vi påskbrasa i byn, och påskkvällen samlades hela byn till tändningen.

Det sköts smällare och raketer, och när brasan var slut så gick man hem i olika sällskap och åt god mat.

Vi ungdomar hade massor med smällare kvar som vi ställde till olika hyss med. 

Hemmagjorda bomber fattades inte heller, men det var aldrig någon som erkände sig skyldig när det hittades några söndersprängda saker på påskdagen.

// Anders...f.d. 890-3 .....och fortfarande batteridriven!

Gullan402
2009-04-02 15:41
#3

Puttar upp denna artikel då påsken är antågande. Om en vecka är det skärtorsdag som för min del känns som inledning av påskhelgen.

Fånga dagen - i morgon kan det vara försent!!!

fotokrafs
2009-04-02 16:12
#4

Firar nog inte påsken mer än att man kanske köper sig lite godis och njuter av ledighet. Om vädret är lika fint då som idag så tar man sig nog en mysig utflykt också.
Önskar alla en skön påsk! Skrattande

Alexej
2009-04-02 18:30
#5

Hehe, var nog väldigt tidigt ute…Såg nog fel på almanacka.Skäms

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

bertina
2009-04-03 02:47
#6

det blir nog en smaskig Jansson på blomkål , allt för att hålla kolisarna på en låg vivå. men en eld av något slag ska vi nog kunna fixa. min man har tagit ner en massa förtorkade alar, nere vid bäcken: det är dom som kommer att bli årets , PÅSKBRASA

klart att vi är tidigt ute, men då är vi också förberedda.

Annons:
Hennum
2009-04-05 19:04
#7

Påsktiden är nog viktigare för mig än julen. åtminstone i år. På något vis har den här våren varit mer efterlängtad än annars.

Det jag förknippar påsken med är att det är en tid då marken och livet vaknar upp och just denna återfödelse är något som man nog firat över hela världen i alla kulturer i alla tider. Det är ju ganska självklart. Nu vaknar allt upp, vi kan börja hitta mer färsk mat och det blir varmt ute. Det är därför jag firar påsk. Och ett utmärkt sätt att göra detta på är att plantera frön, träffa familjen och äta middag. ^^

/ Johanna Hoogendoorn, ordförande för Kattens Talan

Alexej
2010-04-02 21:58
#8

Nu är det påsk igen…

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

Hawknestgrove
2010-04-04 23:24
#9

ja och ganska fint väder har vi fått också!

The Owls are not what they seem

de ska va gôtt å leva, annars kan de kvitta.....

 

Upp till toppen
Annons: