Vad är du utbildad till? Anledningen till att jag frågar är att i hela ditt inlägg så nänmer du inte möjligheten att du får ett jobb, du planerara enbart med vilka bidrag du kommer att få.

Socialtjänsten kräver inte att han ska sälja bilen om det gäller tre månader. Men däremot så tror ja att eran totala inkomst är mer än försörjningstödet ligger på för två vuxna.

Har ni bostadsbidrag? annars kanske det är något ni kan söka då ni bara lever på hans inkomst. Nu vet ja inte hur mycket han har i lön men det är något du kan kolla upp.

Jag hoppas att du hittar ett jobb så att du slipper allt detta.

#1 Jag söker jobb, självklart! Men jag undrar vad jag ska ta mig till dom närmsta 3 månaderna när ja inte får några pengar alls från arbetsförmedlingen och jag tror inte jag kommer få ett jobb dom här 3 månaderna, har jag tur får jag det såklart men jag måste ju sikta på att jag inte får det, har sökt i flera månader nu, kommit på en intervju och det jobbet fick jag inte.

Jag har gått gymnasiet + en halvårs handelsutbildning med inriktning mot butik på komvux.

#2 Okej.. Ja, kanske det. Tycker det känns surt dock när vissa kan få engar för att dom inte orkar jobba t ex men jag kan f*siken inte få hjälp med ett par tusen kronor i 3 månader… Dom är så gnälliga på soc! =/

Ska kolla bostadsbidrag..

Ja, jag hoppas också det!! Tack..

#3 har du pratat med soc? Om du och dom vet att det handlar om 3 månader så tror ja dom har mer överseende och du får lättare hjälp. Men det handlar ju mycket om vad ni har för gemensamma inkomster. Om soc anser att ni ska klara er på dom pengarna som din sambo får in så kan du få avslag. Men det är åtminstonde värt ett försök. Men om du ska försöka få hjälp av dom så kontakta dom nu, vänta inte! det tar tid med handläggning av ärenden osv.

Du kan inte få någon praktikplats i det du utbildat dig till? Just nu tror ja det är lättare att få arbetsförmedlingen att hjälpa till att bidra till sån praktik. Annars kanske det är ett alternativ att plugga något extra en termin till så att du kan få csn? och får du ett jobb kan du alltid hoppa av studierna.

#4 Jag har pratat med dem, inget möte men pratat på telefonen. Problemet är väl att vi BORDE klara oss på sambons lön, fast han får väldigt olika allt mellan 12000 och 20000 men skulle tippa på 16000-18000 nu dom närmsta månaderna, eventuellt kan det bli 15000 lika gärna som 19000 men… Dock är våra FASTA räkningar (inkl mat o allt) på ca 16300 sen kommer vissa räkningar till vissa månader på ett par hundra. Och det finns inga räkningar vi bra kan ta bort eftersom vi är bundna, tyvärr. Och hr dragit ner matkostnaden till minimum… Men det får helt enkelt gå!

Jag har ingen speciellt utbildning så, men jag ska försöka få en praktikplats så jag får erfarenhet och in en fot! Dock tror jag att jag får det genom arb.förm. först när jag kommit in i ungdomsgarantin om 3 månader… Och då får jag ju 3500 kr/mån iaf…

Jo, fast hoppar jag bar av om jag får jobb blir jag återbetalningsskyldig direkt och jag har nu pluggat i 2 år bara för att jag inte har jobb eller får några pengar och jag har inte råd att ta mer lån nu bara för att jag inte får några pengar nånstans ifrån… =/ Det är det som är problemet.. Jag orkar inte plugga mer heller när ja gör det bara för att!

#5 Jag tror du tjänar på att ringa och boka in ett möte. Då får du en egen handläggare och även ett beslut på om du är berättigad eller inte. Om du inte går dit så får du inte veta om du kan få hjälp eller inte.

Men om du kan ju plugga och bara ta bidraget. Då får du ju iaf ut 2500kr i månaden. Men visst vill du inte plugga alls så har du nog bara två andra alternativ, antingen gå till soc eller försöka att klara er ändå.

#5 Jag tror du tjänar på att ringa och boka in ett möte. Då får du en egen handläggare och även ett beslut på om du är berättigad eller inte. Om du inte går dit så får du inte veta om du kan få hjälp eller inte.

Men om du kan ju plugga och bara ta bidraget. Då får du ju iaf ut 2500kr i månaden. Men visst vill du inte plugga alls så har du nog bara två andra alternativ, antingen gå till soc eller försöka att klara er ändå.

#6 Jo, får väl göra detta.

Ja, det kan jag visserligen men får jag inte tillräckliga studieresultat försvinner det bidraget och jag känner att jag har inte motivation nog n efter 2 års plugg bara för att få pengar. Jga är så less på det så jag kommer inte ens iväg till skolan om det är så… =/ Fastän jag behöver pengar! Det måste finnasn ågot sätt än att plugga hela tiden bara för o få pengar… Då kommer det bli en ond cirkel, måste fortsätta och fortsätta om jag så inte får jobb på ett år eller två. Och i sommar är jag helt körd i vilket fall om jag inte får jobb.

Jag kan intyga om att du inte kommer att få någon praktik genom arbetsförmedlingen fören de där tre månaderna är slut, de sa till mig i början att jag inte skulle få något bidrag eftersom jag hade jobbat extra under denna 3 månadersperiod fast de i början hade lovat mig att mitt extrajobb inte skulle ställa till med något. Pratade länge med dem och tillslut fick jag rätt och har nu fått min första ersättning.

Så du kan ju kolla om det behövs extrajobbare någonstans? Jag jobbar 3h/dagen tis-fre och även fredagkväll och helger utan att jag mister mitt bidrag. Kanske du också kan få något sådant jobb?
Har du mcdonalds i närheten? Där brukar man kunna få jobba några timmar då och då.

16000kr/mån tycker jag låter mkt! Du kanske vill skriva upp räkningarna här så kanske någon kan hjälpa till med idéer på sänkningar och byten osv? I tråden "Hjälp mig" har det kommit massor med hjälp ang nerdragningar

Kämpa på! Jag tror att det kommer lösa sig snart :)

#9 Nä, det är det jag tänkt… Att jag lär inte få nåt under dessa tre månader! Så då är det alltså att va helt arbetslös som gäller om man får ut mer av det sen än va extrajobbet? =S Stört… Om man bara har extrajobb under dessa 3 mån då man är pank liksom…

Okej! Jo, jag har sökt på mcdonald här flera gånger men dom verkar aldrig behöva folk, eller inte mig i alla fall! Kanske hade vart lättare hemma i Söderhamn… =P

Såhär ser dom "fasta" räkningarna ut som kommer varje månad:

Handelsbanken kreditkort: 610 kr
Bensin: 1500 kr
Viasat TV: 315 kr
Facket: 611 kr
Hyra: 3772 kr
GE money bank kreditkort: 380 kr
El: 400-500 kr
Internet: 223 kr
Mobil 1: 500 kr
Mobil 2: 500 kr
CSN: 536 kr
Avbetalning: 608 kr
Billån: 2000 kr
Hundmat: 629 kr (var 6:e vecka ungefär)
Sparande: 500 kr
Pension: 200 kr
Mat: 2500 kr
Gymkort: 399 kr

Det här är efter jag dragit ner det så gott det går. Sparande går ju att skippa någon månad om det krisar rejält! Just nu sparar vi 1200 men det får vi dra ner till detta..

Har lagt upp innan och då fårr lite kommentarer så därför ska jag förklara lite hur det ligger till.. Det som är avbetalning och kredit är vad vi som minst kan betala varje månad, jäkligt dumma utgifter men gamla saker som tyvärr inte går att göra något åt nu. Dock ska vi gå till banken för att få ihop det på ett o samma lån och slippa betala bara räntan varje månad liksom, blir åtminstone billigare i längden och kanske kan vi sänka månadskostnaden lite just nu när det är som mest tajt…

Bensinen går nu på 1800-2000 men ska dra ner på den, den här månaden lär den bli dyr då vi åkt upp till Söderhamn i jul men annars är 1500 nästan det minsta vi kan komma undan med då vi behöver åka och handla (ingen affär så nära så man orkar bära, vi handlar ca 2 ggr/v) och till sambons mamma och lite andra turer som är nödvändiga.

Viasat TV är för att enda sättet för oss att få tv är genom parabol och vi kunde valt lite billigare paket men det går på minst 199 eller 250 kr och tror inte vi kan byta ner oss nu mitt i bindningstiden nämligen men ska kolla upp detta imorgon för i så fall ska vi sänka den med en 100-lapp.

Facket och hyra, inte mycket att göra där!

Elen, vi sparar ner så gott det går och har lågenergilampor och liknande, dock har vi kollat på ny el-leverantör nu så kanske kan vi sänka kostnaden med någon hundralapp om vi har tur! Ska ringa och försöka byta imorgon =)

Internet, inget att göra.

Mobiltelefonerna låter mycket men det är för att vi båda har abbonemang och förhöjd månadsavgift för telefonen. 150 kr för telefonen (gäller båda), 69 kr abbonemang / 49 kr abbonemang, fast sms-avgift 99 kr (för en telefon, ingår på den andra) och sen har jag räknat 100 kr i samtalsavgifter ungefär. Så kan inte riktigt koomma på vad jag kan göra där..

CSN, inget att göra. Dessutom tillkommer mitt CSN-lån inom kort, ska försöka få så låg avgift som möjligt då.

Billån, inget att göra. Tänker inte tvinga min sambo att sälja sin bil som han betalat för för att jag blir arbetslös, när han har heltidsjobb och kommer få betala för mig. Då löser jag det hellre på något annat sätt, för jag vet att han älskar sin bil och vi behöver den nu med hunden och allt.. Och handla osv.

Hundmat, inget att göra då det fodret funkar perfekt och tänker inte byta. Han ska åtminstone få "riktig" mat. Det är det värt!

Sparande och pension kan vi skippa när det krisar som sagt.

Gymkortet går inte att säga upp då det är bundet. Jag har också ett för 129 kr / mån som jag dock ska säga upp nu då min bindnigstid går ut nu i fenruari.

Mat (så inkl. tvättmedel, toapapper, shampoo, allt sånt som köpt i matbutiker) tycker jag ändå är ganska rimligt med 2500 för 2 personer när det är alla hygienartiklar och sånt inkluderat. Eller? Jag försöker dessutom gå ner i vikt så jag kan inte köpa den billigaste maten som korv o makaroner eller så, det är inte speciellt näringsrikt o nyttigt men försöker ändå äta någorlunda billigt, såklart! Men det är lättare om man kan äta VAD som helst o leva billigt.. Då kan man ju äta nudlar!

#10 Nämen titta en från Söderhamn som jag dessutom tror mig känna igen :-)

Tänkte på en sak
Bensinen, går det inte att ordna veckohandling? På så sätt spar ni in en resa åtminstånde :)

Du har inget att sälja för att få in pengar själv? Kanske gå igenom garderoben på kläder som inte används? Lägger man ut på tex tradera så blir det kanske några kronor extra i månaden :)

#11 Hehe, ja vi gick ju samtidigt på gymnasiet! =) Du är syrra med Erik va? Gick i samma klass som honom också.

Jo, vi veckohandlar men får komplettera en gång i veckan med färskvaror…

Har sålt allt jag har av nåt värde faktiskt! Haha… Har inga kläder nästan heller då jag sällan köper de.. =P

#12 Japp Erik är min broder :)

Ah hoppas att någon annan här inne kommer med några bra förslag, de brukar vara duktiga på det!

#12 Ja, för hoppas på det! =) Men annars får det gå helt enkelt. Söker i alla fall sommarjobb för fullt både här nere och uppåt Gävle/Söderhamn, så nån liten chans finns kanske.. =P

Jag  är fortfarande irriterande.

Vad vill du jobba med? Vad har du för plan för att skaffa jobb? Hur ser läget ut där du bor? Hur långt kan du pendla var dag? Hur ser din CV ut? Vem känner du som du kan "utnyttja" (det är så man får jobb idag)?

Jag tycker att du har helt fel fokus. Du planerar för ett liv i arbetslöshet (eller en Lottovinst) inte för en karriär. Tänk om. Sätt igång. Inget fel på mcDonalds. Du ska ha igång självkänslan och självförtroendet. Inte sos och bidrag.

#15 Jag är öppen för att jobba inom det mesta. Har lite svårt för att jobba inom vården, man är ju lite olika som person och det är nog inte min grej men annars är jag öppen för det mesta, utom dom jobb där man verkligen behöver en specifik utbildning som inte går att få.

Jag söker jobb för fullt, både genom att lämna in CV ute på stan och skicka in på platsannonser. Ska skriva in mig på arb.förm. nu när jag blivit arbetslös också. Jag tittar jobb här i Alingsås där jag bor och ställen det går att pendla till (Borås, Göteborg, Skövde) ungefär. Det är 40-60 min pendling per väg.

Det är mitt problem att jag har inga kontakter, åtminstone inga som kan hjälpa mig att få jobb. Här nere har jag i stort sett INGA kontakter och hemåt där jag kommer ifrån har jag o familjen kontakter som vi utnyttjar för fullt, dessvärre inga jobbmöjligheter där ännu. Jag är även öppen att flytta till Stockholm, Uppsala, Gävle men det är svårt för då måste det synka med jobb/bostad osv men ja, jag är öppen för mycket och flexibel.

Det gör mig dock irriterad! För självklart är jag insatt på att få jobb och söker för fullt och kollar alla mina möjligheter men jag MÅSTE ju kolla upp hur jag ska klara mig under den tiden jag söker jobb, för det kan lika gärna bli så att jag blir arbetslös. Jag har varit det i 2 år hittills och då pluggat bara för att ha något att göra men ändå sökt jobb. Jag måste ju planera för arbetslöshet eftersom det är den sitsen jag sitter i nu och möjligt ett par månader framöver åtminstone, det är inte bara att tänka positivt, det löser inte räkningarna tyvärr! Jag har aldrig heller sagt att det är fel på mcdonalds, har sökt flera gånger om på flera restauranger här men inte fått något. I flera år! Det har inget att göra med mitt självförtroende eller självkänsla, men jag måste veta hur jag ska klara mig under den här tiden, OM jag blir arbetslös under en längre period eller bara ett par månader, jag får 0 kr/mån från och med nu.. Så hur positiv jag än är så löser sig inte räkningarna om jag inte får jobb. Jag måste ju vara förberedd på båda?

Tror fasen att du blir irriterad. Och att du måste kunna överleva. Är ni riktigt utstuderade så kan du ju skriva dig på en annan adress…

Din sambo, känner inte han folk? Några kompisars kompisar måste ni väl ha?

#17 Hm, har ingen annan adress att skriva mig på heller..

Nja, dessvärre känner han inte så mycket folk heller! Men både han, jag och familjen försöker tala om när vi träffar nån att jag söker jobb men som sagt, varken han eller jag känner så många här alls… Han har väl ett par vänner och jag har ett par men inga som har några kontakter som hjälpt hittills.. Men jag försöker berätta så mkt jga kan om att jag söker jobb!

Jag är "nyinflyttad" här 60 mil ner så därför har inte jag så många kontakter och sambon har bott borta hela sin gymnasietid och tappat dom flesta kontakterna och är 10 mil härifrån också… Inget ställe det går att pendla till! Vi har bott här 1.5 år.. Det är väl det som är "problmet"..

Så jag ligger i och försöker…

Ok, det är tufft utan nätverk.

Lappar i butiken? Brev till olika firmor där du presenterar dig?

Jag förstår precis hur TS har det. Jag har själv varit aktiv inom Hotell och Restaurang och Handels. Det spelar absolut ingen roll vilken utbildning man har när det gäller dessa jobb. Helst vill dom ha så oerfarna och unga som möjligt för att hålla kostnaderna nere. Dom anställer gärna kompisar till redan anställda för då slipper dom läsa alla ansökningar som kommer in. Brev är bara slöseri på papper, ingen chef orkar läsa alla hundra/tusentals ansökningar som kommer in. Det är ju inte kärnfysik som dom ska jobba med så utbildning får dom på plats.

Oj, vad negativt det blev. Men rätt som det är så snubblar du på nått bra och hur det än är så kan det ju vara bra att skicka iväg nått brev ändå…

Ja, dock vill alla jag söker ha dom med erfarenhet! Dock spelar utbildning inte lika stor roll, erfarenhet är det viktigaste och det får man aldrig när man inte får chansen! Och som sagt, har man inte kontakter är det kört…

Hugaligen, ja det är urjobbigt att inte veta om man har försörjning! Har själv levt på soc när jag var nyutexaminerad eftersom jag inte hade något annat val då. Det var en tuff tid och pengarna jag fick räckte enbart till hyra och mat. Och det är ju så det är menat och man får anpassa sin livsstil efter det. Nu är ju det ganska länge sen för mig men jag antar att kriterierna fortfarande är liknande.

Så det gäller också att minimera utgifterna. Måste du/ni ha bil? Eller kan ni skaffa en billigare bil och sälja den ni har för att få loss pengar och betala av lånet? Gymkort? Satellit-tv? Säg upp abonnemang och sälj allt som ni kan avvara och gör det så snart som möjligt. Skaffa billig kontantkortsmobil istället för en med fast abonnemang? Försöka slå ihop krediterna till en enda bank (den med lägst ränta) om möjligt. Lån och krediter måste man naturligtvis prioritera, och boende och mat men resten får man nog tänka över ordentligt.

Då hade också jag noll kontakter och jag sökte massor av jobb. Till slut fick jag en slags praktikplats (enligt dåvarande regler) genom arbetsförmedlingen så det blev ytterligare en tid på existensminimum, men därifrån kunde jag komma vidare. Men visst var det tufft!

Så mitt tips är att du förbereder dig så mycket du bara kan genom att minimera utgifter till de som är nödvändiga för att överleva. Så ser ju socialsekreteraren att du har gjort så gott du kan i alla fall, när/om du kommer dit. Men jag hoppas förstås att du får jobb först!

Lycka till!

#22 Ho det är ju det. Dock verkar det som att man får ut 7680 allt som allt nu till hyra, mat o sånt och det är ju samma jag får som studiemedel ungefär…

Ja, det är ju det. Det är min sambos bil och jag vill inte tvinga honom att säjla den för min skull, då han ju har heltidsjobb men jag har inget. Och vi behöver den då vi ska åka nånstans med hunden och när vi ska handla t ex, kan inte bära kassar så långt som det ändå är. Dock försöker vi att inte använda den så mycket så att bensinen ska hållas nere, lånet måste vi ju ändå betala av och så blir det lån kvar på den som vi får gå o betala flera månader/nåt år ändå fast än bilen är såld då vi tyvärr inte får ut mycket av den.

Gymkortet som sambon har går tyvärr inte heller att avsluta nu som jag skrev så går inga av dessa bundna avgifter att avsluta. Likaså tv:n och mobilabbonemangen. Så det blir inte billigare om vi ändå måste betala alla fasta avgifter. Det är det som är problemet… Sen har vi tyvärr inget att sälja heller. Äger inget direkt värdefullt…

Jag vill ha bort en del av räkningarna men tyvärr är dom som sagt fasta och det går inte att få bort dem hur gärna vi än vill. Men vi ska försöka gå till banken och slå ihop krediterna i alla fall…

Ja, det är ju det jag kommer ingå i ungdomsgarantin men först om 3 månader (måste vara arbetslös i 3 månader först…) och då får jag 3500 kr/mån och får gå dit på möten och kanske kan få en praktikplats. Då är det ju aningen lättare att få in en fot och kanske få jobba eller i alla fall jobba extra sen. Så det är ju det jag "väntar" på även om jag självklart söker jobb nu med medans jag väntar men då blir det i alla fall en liten inkomst varje månad.

Det som står här uppe är det jag minimerat det till, det har funnits fler räkningar som jag sagt upp redan… Mitt gymkort osv… Ska även byta elbolag till ett billigare!

Ja då måste ni nog flytta isär för att du ska vara berättigad till socialbidrag. Annars tror jag att sambon förväntas försörja er båda.

Som sambos har ingen försörjningsplikt mot varandra, så ingen kan  komma med sånt.

Kolla upp alfakassan. Därifrån kan man få ett grundbelopp på ett par tusen i månaden, jag fick därifrån då jag inte var berättigad till vanlig a-kassa. Så fort man anmält sig till arbetsförmedlingen kontaktar man alfa.

Bostadsbidrag har någon nämnt, sök det. Det ska ta högst 30 dagar att få ett beslut.

Spara inte, det är ju bara tre månader.

Ring inte för 100 kr i månaden.

Dra ner på maten, 2500 för två personer är ju inga problem. Här kan man ju dra ner mycket.

Som du säger är det ju bara tre månader det gäller.

#24 #25 Jo, det står klart och tydligt om socialbidrag på en länk jag fick ovan att sambos, registrerade partners och gifta ska hjälpa varandra ekonomiskt först. Så även vi som bara är sambos ska försörja varandra i första hand… Likaså fick jag inte soc när jag va 20 för att mina föräldrar är försörjningsskyldiga till jag är 21, trots att man är myndig vid 18. Så jag har aldrig rätt till det verkar det som…

#26 Jaså? Men det står ju att man måste ha jobbat innan, jag har inte haft nåt jobb innan förutom ett sommarjobb.. Även för att få grundbeloppet :S

Bostadsbidrag får vi inet för sambon har för hög inkomst. Får ha högst 94000 per år tillsammans för o få bostadsbidrag =/

Grejen är att jag känner mig elak som säger till min sambo att han ska försörja mig, han jobbar heltid och kan inte ens spara till sig själv. Och samtal, jag måste tyvärr ringa och 100 kr är inte så mycket i samtalskostnader ändå tycker jag, vi har ju ingen hemtelefon så jag måste ringa samtal och dessutom enda sättet att ha kontakt med mina vänner o familj 60 mil bort och då pratar vi bara nån gång i veckan…

Ja, men 2500 är inkl allt. Mat, hygien, toapapper, tvättmedel, sen får man ju räkna in riktigt nödvändiga saker där också. Då tycker jag att det är svårt att dra ner mycket mer än till 2500 kr…

#27 Nej, man måste inte ha jobbat innan. Jag hade bara haft praktik vilket inte räknas som jobb. Från alfas sida:

Grundvillkor

För att ha rätt till ersättning måste vissa grundvillkor vara uppfyllda, du måste

- kunna och vilja ta ett arbete på minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan

- kunna och vilja ta lämpliga arbeten, inget hinder får finnas för att ta dessa arbeten

- vara anmäld som helt eller delvis arbetslös och arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen

- tillsammans med arbetsförmedlingen upprätta en handlingsplan inom tre månader från arbetslöshetens inträde

- aktivt söka arbete.

Du har snart studerat färdigt va? Och kommer vara helt arbetslös? Det är speciella villkor när man studerar.

#28 Ahaaa! Ja, jag har hoppat av utbildningen nu så jag är arbetslös.. Men då kanske jag har rätt till grundbeloppet! Sen efter 3 månader ingår jag i ungdomsgarantin på arbetsförmedlingen och får praktik och 3500 kr därifrån då vet jag inte om jag får från alfakassan men kanske kan få från båda då… Men dom första tre månaderna nu då kanske funkar på alfakassan. Tack för det! =) Har läst men inte riktigt fattat… Men då är det ju perfekt.

Jag fixade en praktikplats innan de där tre månaderna gått. Eftersom praktik ger chans till arbete fick jag hoppa in i garantin i "förtid", och fick på det sättet pengar lite tidigare.

Nu när jag är i ungdomsgarantin går dessa pengar före a-kassans pengar. Man får inte ha båda.

#30 Okej.. Jag tror inte man får börja i förtid nu dock :S Det är väl så många som är arbetslösa nu…

Vad surt! Man får ju mer från a-kassan än från ungdomsgarantin.. =( Men jag kan ju söka a-kassa dom här 3 månaderna i alla fall då.

# 31 Jag läste i den andra tråden att du inte kunde få a-kassa, men alfakassa. Vad jag har förstått så är det skillnad mellan dessa? det kanske är någon annan som kan bekräfta det som är mer insatt :P hur det är med alfa kassan jämfört med ungdomsgarantin vet jag inte. Men det är ngt du kan kolla upp. Men vad jag har förstått så hamnar alla under 25 i ungdomsgarantin, de som har arbetat och är berättigad a-kassa får samma summa pengar i ungdomsgarantin som de skulle fått via a-kassan.

#32 Okej. Jo, jag hörde att jag kanske kan få från alfakassan, ett grundbelopp. Men sen hamnar jag automatiskt på ungdomsgarantin och 3500 kr/mån och kan få inte få alfakassa då. Lite surt när jag får mer i grundersättningen från alfakassan =P Men ska skriva in mig på arb.förm. nu på måndag (slutar utbildningen på fredag) och söka alfakassan direkt o hoppas på de bästa! =)

#25 Här kommer en länk där det står att sambos har försörjningsplikt gentemot varandra likaväl som gifta.

Länk

#31 Jag tror det beror på hur lång tid som är kvar och vem man har att göra med på af. Egentligen får de ju inte hjälpa till med praktik innan de där tre månaderna.

#31 & 32 Alfakassan är också en a-kassa. Man kan gå med där, betala avgift och då få ersättning efter sin tidigare lön. Alfa betalar dessutom ut grundersättning till oss som inte arbetet nog mycket eller är medlem i nån annan kassa.

Innan man kommer in i ungdomsgarantin får man inga pengar från af (eller rättare sagt är det ju försäkringskassan som betalar ut ungdomspengen). Dock kan man få ersättning från a-kassa. Det får man ha tills man kommer in i garantin efter tre månader. Då går man över till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. (Jag får utv.ers. på ungefär 134kr/dag - är under 25 och ej med i a-kassa)

#35 Då är dom 135 kr 5 dagar/v va?

#36 Yes så är det.

På "min tid" var det 90 dagars karens innan man fick alfakassa efter studier. Men det var som sagt ett tag sen.

Nu måste jag bara få  lufta mina tankar lite. Jag tycker att en del här resonerar lite knepigt faktiskt. Socialbidrag är ju och ska vara den absolut sista utvägen, när alla andra vägar är uttömda och man inte har någon som kan försörja en. Jag tycker att det är självklart att man måste söka alla upptänkliga vägar till försörjning och det inkluderar som sagt sambon. Jag antar att du och sambon har vetat om att risken fanns att du skulle bli arbetslös ett bra tag eftersom du har studerat en tid. Och du har kunnat förbereda dig. Nu är det ju som det är men jag förstår faktiskt inte varför man binder upp sig på mobilabonnemang och tar krediter när man inte vet om man kan betala tillbaka dem. Och smink är faktiskt inget man måste ha för att överleva! Hur kan man ens resonera om det!

Hur mkt sparpengar har du? Tänk på att om man har stora tillgångar förväntas man leva på dem innan man får bidrag. Hur mkt får din sambo i lön? Skulle han kunna försörja er båda på den? Om han inte kan det så måste ni väl kunna få bidrag för att täcka upp resten isf.

#0 Fast ni ska väl separera? Om jag inte har missat något i den andra tråden.

#40 Det där funderade jag oxå på lite.

#38 Nej, jag sa inte att smink är nödvändigt för att överleva och jag gav som ett exempel, även kläder och det är nödvändigt. Men varför jag tog upp just smink är för att jag lägger hellre pengar på en sminkprodukt än kläder då jag har en hudsjukdom, visserligen dör jag inte av att visa mig men det är för mitt eget psykiska välmåendes skull.

Självklart vet jag att sambon är den som skulle få betala men nu är det så att dels ska vi ev flytta isär nu, vilket gör att jag måste ha en utväg själv och dels TYCKER jag inte att sambos ska vara försörjningsskyldiga, tycker det är skillnad mot att vara gift t ex, men nu är det ju tyvärr så. Dock vill jag höra vilka utvägar som finns eftersom jag tänkte att jag kunde ha missat något. Och om det är 90 dagar efter skolans slut man får alfakassa så är det ju kört men det står inget om det för grundbeloppet utan att man kan få det från den dagen man skriver in sig på arbetsförmedlingen så jag hoppas att det är så..

Men jag kan väl RESONERA om hur jag/vi vill här? Det är inget slutgiltigt beslut! Jag vill bara få dom tips och råd jag kan få…

#39 Jag har inga sparpengar alls. Och det min sambo tjänar bör vi klara oss på men efter att ha dragit ner utgifterna blir det ganska precis, dock är det för mycket för att vi ska få något bidrag då man får ha högst 14000 typ tillsammans för o få bidrag. Vid 14000 kan man inte få något men har man 13000 får man 1000 kr osv. Om jag förstår rätt… Så det är som sagt så att vi BÖR klara oss…

#40 Jo, det är ju det. Vi har inte bestämt oss till 100% ännu utan diskuterar det och jag måste dessutom hitta en lägenhet vilket är jäättesvårt! Men jag ser över mina alternativ både som sambo och ensamstående just nu…

Det jag reagerade mot var hur vissa verkar tänka om socialbidrag. Som att det är en rättighet för att kunna upprätthålla en viss levnadsstandard. Det är det inte. Det är en sista utväg som (tack och lov!) man kan bli berättigad till när ALLA andra utvägar är förbrukade. För att man ska överleva tills dess att man hittar ett sätt att försörja sig.

#43 Ja, det är klart det är sista utvägen o för o överleva. Men jag levde som student innan och fick ungefär lika mycket som man får från soc, lite mer kanske man fick då, och det är precis så jag klarar räkningar och mat fastän jag håller nere. Kan SÄLLAN köpa kläder t ex, det blir inte direkt någon shopping. Så det är inte vad jag menar i alla fall.. =) Eftersom man har lite räkningar ändå sen innan som man kanske inte kan göra något åt..

"TYCKER jag inte att sambos ska vara försörjningsskyldiga"

Vem är då försörjningsskyldig? Dina inlägg indikerar att alla andra förutom din sambo är det.

I övrigt finns det en del du kan göra, även på områden där du säger att det inte finns något att göra.

Slopa sparandet

Prata med banken om att konsolidera dina avbetalningar

Gå ur facket - om de av någon anledning har en hållhake på dig som gör att du måste vara med i facket nu, så gå ur när du kommit på fötter igen.

Ring CSN (de är ofta medgörliga). De kommer säkerligen gå med på att omförhandla din plan.

Leta upp minst 5 företag i veckan som du tycker verkar bra. Skicka brev/email till dem.

Det kan finnas en möjlighet att skjuta upp avbetalningar på billånet också. Nyckeln är att kontakta dem i förhand och förklara situationen, och inte i efterhand.

Be vän eller familj om ett lån.

Finns det verkligen inga saker som ni kan sälja?

1000kr på mobiler i månaden är för mycket i er situation. Detta är antagligen den onödigaste utgiften i Sverige. Har man råd är det en sak, men hur mycket kostade de mobilsamtal som du *behövde* göra förra månaden? Jag garanterar att den kostnaden hade täckts av det billigaste abonnemang som finns.

#45 Jag kan bara hålla med.

Mitt mobilabbonemang kostar 99 kronor i månaden som jag får ringa för. Två gånger på snart två år har jag kommit över denna summa

Det här med sambo och gifta som hjälper till med försörjning ser jag som en självklarhet om man valt att leva ett liv tillsammans. Jag och min man har i olika perioder försörjt varandra vid arbetslöshet. Om man är gift eller sambo har inte med saken att göra. Man lever ju ihop.

#45 Nej, jag menar inte så men jag känner att visst, vi har valt att bo ihop, för att slippa bo i olika lägenheter i samma stad med mycket dyrare hyra när vi flyttade hit men känner ändå när vi är 22 o 23 år att det känsn surt att han ska försörja mig. Vi har inte bundit oss varken med förlovning eller giftermål. Det hade ju känts bättre då… För då har man valt att leva ihop för livet (egentligen), det gör man inte som sambos. Det är inget bindande med det… Då skulle man inte heller behöva gifta sig.

Och vad åatt alla andra är försörjningsskyldiga utom min sambo? Vilka är "alla"? Ja, jag kan ju tycka att soc t ex kan hjälpa till en del. Och jag har inte levt på bidrag förutom för studier i hela mitt liv eller utnyttjat något men när man behöver ett par tusen i månaden ska det va jäkligt svårt..

Jag sparar inte men kan inte säga till min sambo att han inte får spara något när han jobbar heltid och lite till för att försörja oss. Visst tar han bort det om det krisar men det känns hemsk att inte räkna med att han ska kunna spara något åt SIG. Om det tar slut nästa år har han inte kunnat spara och lägga alla pengar på mig… Men det är klart vi drar ner på det först! Men hoppas kunna låta honom spara en del..

Jag ska prata med banken om avbet.

Facket är min sambo som är med i och han behöver det, så det kan vi inte dra bort.

CSN är också min sambos och han har dragit ner det rejält redan efersom han har heltidsjobb måste han betala på det lånet.

Tror inte sambon kan få skjuta upp billånet hos Swedbank, speciellt inte om vi dessutom ska lägga ihop avbetalningarna där hos dem nu också.

Företag skickar jag mail till minst 5 st om DAGEN! Om du menar för jobb?

Kan inte heller be någon vän eller familj om lån. Mina vänner är inte speciellt välbärgade och min familj har försörjt mig sen jag va 17 år och flyttade, har inte haft tillgång till några pengar förutom studiebirgag/studielån och lite bostadsbidrag förens jag var 21 år och började plugga igen då försörjde jag mig på studielånet men innan har dom betalar många, många hundra tusentals kronor för mig och dom har inte råd att låna/ge mig något mer nu.. Då får jag lösa det på bästa sätt! Om jag så får flytta själv o leva på soc..

Nej, vi har inga saker att sälja. Har en dator jag behöver för att t ex söka jobb osv. Har en liten 24" tjock-tv, möbler så vi klarar oss precis. Alltså, vi äger knappt någonting som är värt att sälja. Det enda värdefulla är datorn och den behöver jag som sagt.. Tjänar inte heller på att sälja den o köpa en billigare då det kommer gå ungefär jämnt upp..

Ja, men abbonemanget kan jag tyvärr inte göra något åt. Då det är bundna, fasta kostnader och hur dumt det än var så hjälper det inte att jag mår dåligt över det nu. Eller det gör jag, men jag kan inte göra något åt det. Jag ringde för 100 kr förra månaden, som ungefär alla månader och 100 kr på sms. Det beror väl på vad man ser som nödvändiga samtal men dom enda jag ringer är jobb, min familj (en eller två gånger i veckan en kort stund), sambon om det är något viktigt och enstaka nödvändiga samtal. Ringer aldrig vänner förutom att ringa oh säga något snabbt eller så…

Du kan fråga hus många sambos som helt som ser det som naturligt att försörja varandra. Och att kärleken skulle vara större eller mer bindande med giftermål/förlovning eller sambo är ju en åsiktsskillnad.

Jag var 21 när jag blev sambo och då var han arbetslös och jag försörjde honom en period. Ser ingen konstigt i det alls.

Med att "alla andra är försörjningsskyldiga" ligger en viss sanning i då det är skattepengar från de som arbetar bl.a som går till statens utgifter.

Men! Jag blir alldeles matt!!

Ni har ju inte förstått vad det innebär att vara sambos, eller att vara vuxna för den delen!

Och nej, soc ska INTE förväntas "hjälpa till en del" om man kan låna av andra eller har en sambo/släkting som kan hjälpa till. Soc är som sagt allra allra allra SISTA utvägen! Det är INGEN självklar rättighet! Och ja, det SKA vara svårt att få hjälp av soc. Det är du som måste ta ansvar för dig själv, ditt liv och din egen försörjning först och främst.

Sarah: När det gäller att skjuta upp amorteringar så är detta normalt inte något som långivare är så negativt inställda till. Du får ju fortfarande betala räntan. Det är ofta en lönsam affär för långivare att skjuta på amorteringarna så länge de är väl kapitaliserade.

Jag hade pratat med banken om ett konsolideringslån och försöka skjuta upp amorteringarna på billånet typ 3 månader.

Jag är inte övertygad om att din sambo måste vara med i facket. Det är något som fackföreningar brukar säga, men är oftast en helt onödig utgift. Om han jobbar i en bransch där facket har sådan makt att han måste vara medlem så ok, men jag vet inte om dessa existerar idag. Det är inte mitt expertområde.

I övrigt finns det väl inte så mycket mer att göra på kort sikt än att jobba hårt och hoppas på ett break!

"Och vadå att alla andra är försörjningsskyldiga utom min sambo? Vilka är "alla"? Ja, jag kan ju tycka att soc t ex kan hjälpa till en del."

Var tror du att soc får sina pengar från? Det är från skattebetalarna = "alla andra".

Att leva var för sig är mycket dyrare än att leva tilsammans.

#51 Som jag skrev i #48

Ja just det…precis som du skrev, och som jag missade…

#48 #49 Nej, min sambo har INGET emot att försörja mig heller men det är klart det känns tungt! Dock tänker jag söka soc ändå eftersom jag vet att vi kommer inte ha råd att leva båda två på hans lön och då finns tyvärr ingen annan utväg. BÅDE soc och min sambo är sista utvägen men eftersom jag vet att hans lön inte räcker till våra räkningar trots att vi drar ner så måste jag ju kolla upp möjligheterna. Tänk om ni visste lite mer omkring detta!

Och min familj är INTE längre försörjningsskyldiga för mig och kan inte heller försörja mig då dom gjort det sen jag va 16 år till 21. Det är underligt att man är myndig när man är 18 och jag kunde inte bo hemma ändå ska mina föräldrar försörja mig till jag är 21 år. Och ni får tycka att det är sjlävklart, det kanske det är men det är fan inte det lättaste att behöva leva på sina föräldrar tills man är 21 år heller när dom egentligen inte har någon rätt att "bestämma" över en längre… Jag säger inte att jag inte fattar hur det ligger till men det känns varken kul med soc eller sambons försörjning!

Men nu handlar det inte om vad jag tycker eller tror, jag har fått mina svar och ni behöver inte hålla på oc "lära mig en läxa" angående detta, jag förstår precis vad det handlar om men det gör det som sagt inte lättare. Och att folk snackar om att "det är bara att skaffa ett jobb", "det är du som är skyldig att klara din försörjning", ja det är väl PRECIS vad jag VILL göra men det är inte så j***** lätt!! Men ingev erkar fatta det så ni får gärna låsa den här tråden.

Tack för mig!

#48 Men då lever jag på min egen sambos skatt då i så fall, om jag får soc! Det han jobbar för.. Så då är det väl inga prolem. Vi kan ju se det så i alla fall..

#49 Hur kan du säga att jag inte förstår vad det innebär att vara vuxen? Av några inlägg på ett forum? Välkommen in i mitt liv, nu vet ni ALLT i det här lilla forumet!

#51 Ja, det är kankse dyrare att leva var för sig, men det blir svårare o klara ekonomin på EN inkomst.

Jag ber om ursäkt om jag blir arg men ni anar inte hur mkt skit jag fått höra "för att jag borde ha ett jobb" osv. Och hur jäkla mkt jag försökt lösa det här för att vi ska kunna klara räkningarna på min sambos lön. För att jag ska slippa soc! För att kunna få NÅN inkomst över huvud taget och kunna betala MINA räkningar och slippa hamna hos kronofogden när jag precis kommit därifrån. Det är jäkligt frustrerande när man söker jobb efter jobb efter jobb, söker 200 jobb, får 1 intervju, 0 anställningar. Och alla som HAR jobb tror att det är så förbannat LÄTT!

#50 Okej, ska be honom kolla det.

Nej jag vet inte men det är nog för hans säkerhet eftersom han inte har någon heltidsanställning och han ska ha si och så många timmar i snitt varje månad och dom måste hålla sig runt detta men det gör dom inte alltid och då får han ibland blanda in facket och arbetsplatsen är ganska "krånglig" då högre chefer o arbetsledare håller ihop och försöker vara så mkt tvärtemot dom andra sntällda som möjligt och bara krånglar. Så det känns rätt osäkert för honom att gå ur facket, ut i fall…

#56 Det är sådana arbetsmiljöer fackföreningar skapar tyvärr.

#57 Och hur mkt vet du om facket?

#56

Att någon skrev att du inte verkar förstå vad det innebär att vara vuxen tycker inte jag är så konstigt.

Om jag förstått det rätt så har du aldrig haft ett jobb (förutom ett sommarjobb) och varit arbetslös de senaste två åren. Trots detta har du dragit på dig följande utgifter (din sambos mobil och billån exkluderade):

Kreditkort: 610 kr
Kreditkort: 380 kr
Avbetalning: 608 kr
Mobil: 500 kr
Viasat: 315 kr
Gymkort: 129 kr

Om detta skriver du: "Det här är efter jag dragit ner det så gott det går." "hur jäkla mkt jag försökt lösa det här"

Flera av utgifterna är bundna, och jag tror inte att bidningstiden har varit på längre än två år. Vilket betyder att du dragit på dig dem under tiden du varit arbetslös. Du ger inte intrycket att du försökt dra ned på utgifter alls. För mig verkar det som att du först nu, när du vet att du troligen inte kommer få några pengar under några måndader, börjat fundera lite på vilka kostnader du kan dra ner på.

En annan sak. Ni sparar 1200 kr per månad men har samtidigt dyra krediter ni vill baka ihop hos banken. Hur sparar ni dessa pengar? Räntan på dessa lån är sannolikt bra mycket högre än om ni sparar på bankkonto eller liknande. Att snabbt försöka amortera ner skulderna är nog att föredra.

Meningen med mitt inlägg är inte att försöka trycka ner dig eller vara elak. Jag är bara ärlig med hur jag uppfattat det du skrivit. Det är svårt att ändra på en situation där man fastnat i krediter och höga kostnader för abbonemang etc. Samtidigt är det i min mening en del av att bli vuxen att förstå detta och planera för framtiden innan man drar på sig onödiga kostnader. Därför har jag förståelse för att någon här uttryckte att du inte verkar ha förstått vad det innebär att vara vuxen. Jag hoppas du hittar ett jobb och lyckas ordna upp situationen!

Läste ovan att du betalade 620 kr var 6 vecka för mat till er hund, kan ni inte prova och lämna bort den ett tag så någon annan kan vara fodervärd ? Bara tills du kommit på fötter igen ?

Att han försöjer dig ska han göra eftersom ni är sambo, inget konstigt i det, om han har en "tillräcklig" lön så räknar dom med att ni ska klara er på den, om inte så blir det bostdadsbidrag, allt beror på vad han tjänar nämligen.

De fasta räkningar du nämnde ovan, vilka är dina utav dessa ? Som t.e.x. så fack avgiften var ju hans.

jag har vart i din sitts med, min dåvarande sambo hadde jobb o jag pluggade, blev sen arbetslös., samma visa som för dig, han var försörjningsskyldig enligt soc, problemet är ju att man inte har rätt till andras pengar för det, min sambo betalade hyra o el o så men utöver det bidrog han inte till ett öre till mig, hadde altså ingen mat elr nånting offtast, gick barfota både jag o dotteren ett tag, det slutade med att jag flyttade, nåväl, det hadde skett ändå,

men var du glad att din sambo vill försörja dig, jag förstår doch hur du tänker, har man nyss flyttat ihop med nån o ni som är unga med så vill man ju inte försörga den andre, elr ta emot, hoppas det löser sig för er snart,

#61 Inte mycket till sambo där inte förstår att det tog slut.

Jag förstår faktiskt inte tankebanorna "har man nyss flyttat ihop med någon så vill man ju inte försörja den andre"????

Varför flytta ihop då överhuvudtaget?

#62 som sagt han sklle lämnats ändå, inget att ha inte,

fasst jag måsste nog säga att jag skulle inte försörja någon annan vuxen hur mycket soc än sa att jag skulle, jag har så jag klarar mig men inte mer, inte en chans att jag skulle fixa att försörja en vuxen till, har jobb o inkmst så utgifterna har ju rättat sig därefter , med bllån, csn lån hus o allt vad det kostar, att leva på normen går bra om man har utgiffter efter nomen, men skulle jag behöa sälja mitt hus o min bil o låta MINA csn lån gå på fogden för att försörja någon annan,, nej.

#62 enda anledningen att flytta ihop med någon från min synvinkel vore för att vi skulle få bättre ekonomi, annars föredrar jag att bo själv,

#63 Jag skulle heller inte vilja vara "inneboende" hos någon annan. Väljer man att flytta ihop så tycker jag det är självklart att man "delar boendet. Jag skulle aldrig känna mig hemma annars.

Hej Sarah, När jag hade socialbidrag var normen hyra + el samt ca 3500:- (som skulle räcka till mat, telefon resor mm). Jag vet att det är tufft. Eftersom jag också måste tänka på vad jag äter har jag ett tips till dig (och andra). Att ha lök, potatis, morötter och vitkål som bas (om man tål det förstås) det är billigt nästan hela året. Kolla också efter mat med kort datum ibland är det ½ priset och många varor klarar sig bra. Ät gärna ägg istället för kött (mycket billigare) och om du använder mejeriprodukter som kompliment så tror jag att 1 ägg/dag räcker (pannkakor, stekta ägg mm.).

Så vad det där med inkomst. Du tycker om hundar? så kanske ska du kolla om någon behöver hjälp med rastning av hundar när husse och matte är på jobbet. Säg att du har 2 hundägare som du hjälper 5 dagar/vecka varje hund får 1 timmas promenad + lite gullande. Låt säga att du får 300:-/vecka per hund det skulle bli ca 2.500:-/mån. Och så får du användning av att du går på gym och håller dig frisk.

När du går ut med din hund träffar du säkert andra hundägare så passa då på och fråga om dom skulle behöva hjälp. Lycka till!

Sambos har ingen juridisk skyldighet att sörja för den andre. Det har man däremot om man är gift. Det är den stora skillnaden.

#67 Titta på länken i #34…

#67 nä men det har inte soc fattat, de har sin soclag om hushållets totala ekonomi, men som jag skrev längre upp så har man ju ingen rätt attt ta andras pengar hur som så det  går inte ihop alls,

Det är ju faktiskt en sak, som borde komma fram. ÄR du gift, så går du under äktenskapsbalkens reger. Dvs du har ömsesidig plikt att se till att din maka/make inte svälter ihjäl och principen är, att köper du ett paket cigg till dig, så ska din äkta hälft ha rätt till detsamma eller något annat av lika värde. ÄR man sambos, så kan i princip den man bor ihop med bokstavligen låta dig svälta ihjäl.

https://lagen.nu/1987:230#A3

#70 Jo men det är ju en helt annan sak om du har ett dåligt förhållande vilket det är om någon får svälta

Däremot när man söker socialbidrag så räknas sambos inkomster in också och man räknar väl med att sambos tycker om varandra och hjälper varandra. Man har ju ändå valt att leva tillsammans även om man inte just har gift sig.

jag råkade ut för att när jag hadde en hemlös boende på en madrass i storarummet, hemlös altså,, absolut ingen sambo, tror ni inte jag blev försörjningsskyldig för honom???? Tacken för att hjälpa någon annan…han hadde en sopsäck med kläder i mitt hem o en madrass, det var det enda,,,

MEn om du har utmätning, då blir det en annan sak. Då kan du gott hävda,att dina pengar är dina pengar och att ni har totalt separerad ekonomi.

Hur har det gått, Sarah? Löste det sig för dig?

Om du klassas som inneboende hos din parner, alltså typ att han hyr ut den åt dig, så skal inte din #yresvärd/sambo" betala dina utgifter.

jag har varit i fogdens klor själv och även min sambo och så länge du inte är gift, så finns det inte någon skyldighet att sambo skall hjälpa till med ens ekonomi. Så dina pengar är dina pengar, så länge ni inte är gifta.

#73 Mormor hjälpen en kompis till min morbror med hem när han hade det jävligt hemma, hon hon ville ha en liten ersättning ifrån soc för hans mat och liknande, alltså de som han KOSTADE henne, men då sa dom bara "det va ditt val att ta hand om honom". Detta var nu många år sedan, men ändå.

När jag förra vintern vart bostadslös, nyopererad rygg och inkomstlös så bodde jag på min kusins soffa, då ville soc inte heller hjälpa mig, de tyckte att jag skulle söka jobb! Lätt att söka jobb med nyopererad rygg!

Soc är inte alltid så bra som dom borde vara!