Sabbatsår? Inte att hon ska sitta och titta på tv eller surfa hela dagarna, utan låta henne jobba och även gå och prata med en kurator varje vecka så man kanske kommer till bottnen med problemet. Sedan ta ny sats nästa år. 

Skolan är stressig av idag och långt ifrån alla pallar med trycket.

Jag tror inte det är så "enkelt" som att hon är trött på skolan. Jag tror det ligger någonting annat bakom, kanske är någon elak mot henne i skolan, kanske blir hon mobbad? 
Lärarna behöver inte alls veta om det, eller så blundar de för det. Jag är själv lärare ibland och snart utbildad lärare och det är vanligare än vad man tror. Har du och din dotter en bra relation så att ni kan prata med varandra? Isåfall kanske du kan få henne att berätta om någon är elak hon henne eller någon hon inte trivs med i skolan.

#1 Skolan är slappare än någonsin.

Hej och välkommen till miljonär!

Om det är bättre för henne att läsa på distans eller inte är svårt att svara på. Att läsa på distans kräver en hel del självdisciplin, studiemotivation och sånt. Exakt vad som gör att din dotter mår dåligt av skolan är svårt att svara på, men jag får på något sätt känslan när jag läser ditt inlägg att det är någonting antingen med lärarna eller skolkompisarna som gör det. Om det är så kan distansstudier vara någonting.

Det kan också vara en morot att kunna studera de tider på dygnet som passar och att man till viss del kan lägga upp studierna själv.

Lycka till med erat val!

jag vet att jag blev mycket bättre i skolan när jag fick byta klass jag var inte mobbad i min andra bara lite utanför kan man säga. jag fick inngen bra start på skolan då jag hade ett synfel som tog lång tid att upptäcka och som gjorde att jag mådde dåligt när jag försökte läsa. har dessutom dyslexi och problem med finmotoriken som upptäcktes senare.

men för mej var det också stort när jag fick veta att jag hade Dyslexi för då förstod jag varför allt var så svårt.

Det blir ju även en ond cirkel när man stannar hemma mycket. När man kommer tillbaka blir det ju extra stressigt eftersom man ju ligger efter med en massa saker. Man hamnar utanför socialt sett eftersom man ju varit borta och trillar ur kompisgäng, klasskompisar kan vara sura för att  de fått göra delar av hennes grupparbete eftersom hon inte varit där etc.

Jobbade som gymnasielärare ett tag och då hde jag en elev med hög frånvaro som inte trivdes i klassen men CSN började ta i med hårdhandskarna så jag fick henne att börja komma mer för hon och hennes famil behövde verkligen pengarna. När jag pratade med henne efter att hon varit nästan 100% i skolan i några veckor var det en gladare tjej som inte kände sig utanför längre för nu hade hon kommit in i klassen på annat sätt och hon klarade studierna bättre för hon hade inte högar med saker som väntade när hon kom tillbaka från frånvaro.

Min son har fått hemma-studier två år. 1½ år med mig som "lärare" och ½ med en lärare som kom hem till oss. Dock har vi privat skola och de kan göra en plan på fler sätt än en kommunal.

#3 Skolan idag är definitivt inte slapp.

Jo, det är ju bara att jämföra med resten av Europa och Världen.
Vi har mycket längre sommarlov än resterande länder. Vi har en riktigt slapp attityd i skolan där eleverna tar med mobiltelefoner och åker på solsemester mitt under terminen. Svenska skolans resultat sjunker för varje år. Disciplinen i Svenska skolan är sjukt mycket lägre än i andra länder. Jag jobbar i skolan och vet från första-hands perspektiv hur det fungerar. Skolan ser ut som det gör för att ingen tar skolan på allvar längre och ingen tar lärarna på allvar längre. Barnen ska ju gullegullas med istället för att få lära sig. Det är synd om barnen om någon tvingar dem att räkna. Etc. 
Om det inte duger för barnen eller föräldrarna så byter man till en annan "bättre" skola istället för att ta tag i problemet.

Jag är så trött på att det finns ett synsätt att det är synd om eleverna i svenska skolan. Det är synd om lärarna som kämpar som idioter och får ingen cred. Det är synd om lärarna som inte längre har respekt från varken barn eller föräldrar. Det är synd om lärarna som inte får undervisa utan istället svara på arga mejl från föräldrar och sitta med 80% administration. Det är synd om lärarna som flera gången i månaden och inte i veckan får stå ut med kränkningar från barn och föräldrar. 

Ja det är synd om eleverna också, men det är för att deras föräldrar inte prioriterar deras skolgång på samma sätt längre, fritidsintressen är viktigare och barnen får inte lära sig grunden av sina föräldrar och tar med det till skolbänken. Elever och barn behöver en trygg och tydlig miljö att lära sig på där de vet spelreglerna. Eleverna behöver ha lärare som de ser upp till och som de ser som en vuxen person att lyssna på och se som sin ledare. Om föräldrarna inte tar skolan eller lärarna på allvar så gör inte heller eleverna det.

Oftast så är det elever som har vrångsynta föräldrar som har svårigheter i skolan, av olika skäl. Eleven kanske stör mycket och tar inte till sig skolarbetet, om föräldern inte backar upp läraren så är det kört.

Det är inte skolan som är stressig idag utan det är allt annat som man sysslar med. Det var bra mycket tuffare och stressigare i skolan för 20-30år sedan med saker man skulle lära sig utantill etc. och man kanske var tvungen knata till nått bibliotek för att söka fakta när man skulle göra läxor det var inte bara att googla. Då fanns inte sånt som mobiler och dator på samma sätt. Många ungdomar idag använder mobiler+datorer i rätt många timmar varje dag. Var tas denna tid ifrån? Ja inte tar det tid från fritidsaktiviteterna utan man tar från det tråkiga = skolarbetet + nattsömnen.

Har jobbat som lärare och är behörig men jag har bytt yrkesbana p.g.a den dåliga arbetsmiljön. Finns ingen respekt och säger man till en elev som inte uppför sig rätt i klassrummet får man sällan backning av föräldrar eller rektor. +Dåliga betyg ska man ju helst inte ge, det finns skolor somt,o.m ger svaren till proven i förväg, trots det finns det även där rätt många elever som inte klarar godkänt.

#10 Håller helt med!
Jag har hoppat av min lärarutbildning efter 3 år just för att jag känner inte att det är värt det. Jag har verkligen sett hur illa lärarna har det och jag är inte beredd på det. Jag älskar lära ut och har fått höra att jag är duktig på det, men som det ser ut i skolan idag har det avskräckt mig. Efter att jag vikarierat mycket de senaste 3 åren har jag fått se verkligheten av skolan, och den är inte vacker.

Postmortum91 kanske är skolan slapp jämnfört med resten av världen men jag var förbannat imponerad förra året då jag läste på komvux heltid och hade det as tufft och då sitter 16-19 åringar och pluggar samma tunga saker, har inte minne av att det va så kämpigt när jag gick i gymnasiet.

Jag håller med postmortum91, skolan är slapp och förmodligen är det något mer än bara studier som ligger bakom hennes stress. Känner du att du kan prata med henne och att hon öppnar sig och är ärlig?

Jag anser att skolan definitivt inte är slapp.
Ställs alldeles för högra krav i tidig ålder och depression och skolångest kryper ner i åldrarna.

det är mer kunskap som barnen behöver lära sig däremot så har lärarna fått det mycket jobbigare så dom hinner inte ta tag i dom elever som inte sköter och kan inte hjälpa dom som behöver det  sig vilket gör att skolan upplevs som slapp  det är då den uppfattningen jag får när jag pratar med kompisar som är lärare. pappersarbetet tar tid från lärandet och att hålla ordning på eleverna.

Det är väldigt stor skillnad på hur skolan är beroende på var man bor. Tyvärr. Jag har en kompis som bor uppe i Stockholm och hennes dotter håller på att gå under av alla läxor, måsten och prov. I sonens skola är det knappt en läxa.