Hmm

Om man/fru bor i en stan eller i närheten så är det helt ok

och lovvärd -- också för miljön-- men om man/fru bor på

landet så blir det lite svårtare.

Men idén är kanske inte så dum att en inköpssamkörning.

Jag har bil och den är en stor utgift i min ekonomi men samtidigt skulle jag inte kunna leva utan den. Den är ett nödvändigt ont eftersom vi har näst intill obefintliga kommunikationer.

Ja, bor man på landet är det inte så lätt.

Idén med inköpssamkörning kan vara en bra lösning.

För ett antal år sedan bodde jag i Västerås. Där var jag med i en

ideell bilförening, vilket funkade jättebra.

Det har jag aldrig haft råd med. Skaffade körkort för 4½ år sedan, men bil har aldrig varit aktuellt pga min ekonomiska situation, som deltidsanställd och senare som student. Men det är sällan jag saknar det. Tror att det lätt blir en vana att ta bilen när man faktiskt kan gå eller cykla.

Jag bor på landet så jag måste ha bil. Men jag hade ändå inte valt bort den även om jag hade klarat mej utan. Känner mej låst utan bil.

Jag väljer att ha bil. Det kostar mycket men för mig är det värt det. Det blir billigare för mig att åka till jobbet i egen bil, än köpa månadskort etc. Dessutom är kommunikationerna såpass dåliga att jag inte kommer hem om jag jobbar sent, eller dit om jag jobbar natt. Med bil tar det mig tio min, med allmänna medel en timme.

Då bor jag ändå i Gbg där man skulle kunna tro att alla dessa förbindelser kan underlätta.

För mig är helt klart den kostnaden egen bil för med sig, värt det.

Vi har ingen bil, jag har inte ens körkort. Vi bor i tätort med bra kommunikationer så vi behöver inte bil.  Nja, skulle vi behöva bil så hyr vi.

Min mamma bor på landet utan bil, saknar också körkort. Hon tingar skjuts av snäll "släkting" en gång i veckan för att handla eller så ber hon grannen köpa lite mjölk eller vad det nu kan vara som behövs. Ibland måste hon ta buss, busshållplatsen ligger 1,5 km bort.

Skrotade vår senaste bil i november 2005 (på grund av ålderskrämpor - på bilen alltså, inte på oss…). Även om kommunikationerna är okej här, precis som min fru säger i #7, så använder jag den inte. Jag har ca 4,8 km till jobbet och den sträckan grå jag varje morgon. Cyklade ganska länge, men när vintern kommer så får jag punktering hela tiden. Det är de små sylvassa gruskorn de sandar med som sätter sig som kilar rakt in i däcket! Tröttnade på att laga punktering i stort sett varje dag jag hade cyklat, så nu är det promenad som gäller. Kommer nog att fortsätta med det även till sommaren. Ger mer motion än att cykla. Blir ca 80 minuter promenad per vardag vilket innebär att jag sparar en massa tid, i och med att jag tar mina promenader i samband med att jag transporterar mig till jobbet; två flugor i en smäll, alltså. Behöver alltså inte gå något mer de dagarna över huvud taget utan kan göra annat istället. Ibland joggar jag istället, men det är mest när jag är lite sen. Man blir lite svettig då, men det gör inte så mycket då jobbet i sig är ganska skitigt ändå.

Kommer kanske att skaffa bil igen, men då i så fall bara för att min fru ska kunna övningsköra om hon nu får tummen ur någon gång och börjar ta körkort. Vi hyr ju trots allt bil ibland, så det vore trevligt om man inte behövde köra hela vägen själv när man kör långt. TYyvärr kan man ju inte övningsköra i hyrbil, även om jag sett att en del gör det. Det brukar stå i villkoren att det inte är tillåtet.

Har ingen egen, men lånar en utav min pojkvänns bilar, det blir tillräckligt dyrt! Men som jag sagt förut så är det min hobby. skulle inte vilja leva utan det, vet inte änns om jag skulle leva utan den (så dramatiskt =P) "Utan fåååården är man ingen hååååle persone faaaan!" - Ronny och ragge. Det kostar, men det är de värt.

Och sedan är inte förbindelsen mellan olika ställen där jag bor så bra.

Klarar mig inte utan bil, bor på landet utan kommunikationer men i sommras ställde jag bilen när jag lämnat dottern hos dagmamman o cyklade sista milen till jobbet.

#10 Det sparar alltid lite extra pengar i soppa ;)

Japp!! Minskad diselförbrukning, mindre utsläpp i miljön o mindre fett att släpa runt på!

Tyvärr blir det inte så i år då det kommer bebbe i juni…

#10: Kommer ihåg när jag bodde i Nol och jobbade i Surte. 11,34 km vad det och det är ju inte så längt när det gäller att cykla, så jag cyklade alltid bär vädret var bra, anars buss.

Vet ju dem som var mer cykelentusiaster än jag, som också cyklade till jobbet men tog en omväg via Trollhättan först för att det skulle bli tillräckligt långt. Tror de jobbade i Göteborg någonstans, men vet ej var de bodde. Men bara Trollhättan - Göteborg är ju minst 60 km, så det tar ju en stund.

Tyckte själv 45:an var lite läskig att cykla på. Kände mig alltid lite orolig för att bli påkörd av någon rattfyllerist, men jag klarade mig. Nu bygger de ju om 45:an (heter väl E45 numera för övrigt…) så jag hoppas de inte glömmer bort alla cyklister. Cykelväg hela vägen till Trollhättan vore inte helt fel. Då flyttar jag tillbaka direkt…

:)

#12: Annars är det ju läge att cykla extra intensivt just då. Det sägs ju att kvinnor är nästan som dopade (på grund av hormoner) just efter att ha fått barn (gammal försvarsmekanism för att alltså kunna försvara sitt barn). Du kan ju bli en grym cyklist då! Finns många exempel i elitidrottsvärlden också på kvinnor som blivit som bäst i sin gren precis efter att de blivit mamma. Konkurrenterna fattade aldrig vad som hände…

Sålde min bil förra året, var tvungen av ekonomiska skäl och det var svårt, har haft bil sen jag tog körkort när jag var 20.

Kommer att sakna den i sommar när jag vill ut o bada, åka hälsa på bekanta på landet mm.

Skulle gärna välja bort den och spara pengar men bor nästan 5 mil från jobbet och inga bussar. Dessutom skulle det bli väldigt dyrt att handla allt på våran lilla ica här i byn =(

jag måsste ha bil. bor 2,5 mil från stan och bussarna går inte ihop med arbetstider plus att fritids ligger på ett annat håll, på sommaren går bara två bussar i veckan…

#14 hehe frågan är bara om jag har lust att sitta på en cykelsadel efter en förlossning!

Skulle inte kunna vara utan då vi bor på landet och har väldigt dåliga bussförbindelser.

#18: Ja, det är ju lite omöjligt för mig att veta… :p

Men kanske dags att börja springa istället… eller simma eller något annat. Fast man simmar ju inte gärna till jobbet, kanske…

Jag har bil och njuter av den…Så är jag oberoende, jag kan storhandla och har alltid hunden med mig. Fast bilen är egentligen för stor. Passat Kombi. Ofta är det ju bara hunden och jag.

Har inte så långt till stan. 3-4 km kanske om jag kör E20. Sedan finns också en fin skogsväg direkt härifrån till stan som är lite längre.

Men jag är lat. Borde cyklar oftare. Sedan ska jag ta över min sons moped, när han fyller 18. Det är rätt kul:)

#13 På 45:an skulle jag aldrig cykla. Livsfarligt!

3-4 km behöver man ju inte cykla. 3 km tar 30 minuter om man går i 6 km/h, vilket inte är en särskilt överväldigande hastighet. ”Rask takt men utan att svettas” skulle jag kalla det, ungefär.

Det roliga är att 45:an känns lätt att cykla på. Kommer ihåg en gång när jag och min bror cyklade in till stan från Bohus, där ajg bodde då. Vi cyklade med en tandemracer och vi höll ganska lätt 35-40 km/h hela tiden. Det är ganska typiskt att man ganska lätt håller kanske 10 km/h högre hastighet med tandem än med motsvarande cykel för en person, i detta fallet vanlig racer.

Men när vi cyklade hem igen valde vi att cykla på andra sidan älven, ”gamla E6:an” som man kan kalla den. Det var HOPPLÖST mycket jobbigare! Var nästan svårt att hålla 30! Jag vet inte varför, men 45:an är lättcyklad. Har upplevt detta flera gånger efter det också. Det var inte vinden heller, för det var ganska vindstilla åt båda hållen. Möjligen då att det är mer trafik på 45:an så att man får lite draghjälp varje gång en bil, eller i synnerhet en långtradare, passerar.

Bor mitt i skogen 2,2 mil från Strömstad. Vi provade at bara ha En bil, men som sagt, vi höll på att klösa ögonen ur varandra, så det gick inte. Vi måste ha var sin. MEn skulle jag bo i Strömstad, tex, så hade jag gladeligen valt bort den.

jag ska  sälja  min  bil.men jag  tror   nog att  jag kommer  köpa en ny om ett  år..jag  älskar att   köra  bil.med stereon på  hög  volym

Klarar mig inte utan bil. Vi har 6 km till centrum och inga kommunikationer. Ändå bor jag bara i lite utkant av Köping fullt med industrier runt om. Sen åker jag till läkare, sjukgym, arbetsterapeut flera gånger i månaden.

Just i Skara behöver jag väl ingen egentligen, men vill jag hem så är det lika dyrt att åka buss/tåg, och tar dubelt så lång tid, och hemma går det inte ens bussar. Är glad för de svepskälen, för trots att min bil är billig att äga så kostar det mycket för en student, men jag skulle på ett personligt plan inte klara mig utan den.

Vi har en mycket bra ägare-bil-relation och "vit puppan" (hon heter så) tar mig alltid dit jag behöver och ger mig sinnesro stressade/oroliga nätter. Med risk för att låta underlig: jag älskar min bil och skulle gråta om jag skulle sälja henne.

Har två bilar. Bor på landet så det är ett måste för att få allt att gå ihop. Men akta er - bilar är det värsta man kan ha för ekonomin. Otroligt dyrt!!

jag har alltid bott i storstad, så jag har inte ens brytt mig om att skaffa körkort även om det varit praktiskt :P åker buss och spårvagn =)

#28 Om man bor i storstan med bra förbindelser är det ofta onödigt att ha bil, körkort kan vara bra, men absolut inget måste! Dessutom är det grymt bra utav dig att åka kollektivt ;)

Jag bor ju ganska centralt i stan så det går stadsbussar och jag tar iaf bussen.. går ju buss var 15 minut.. har ju rabattkort till o med så det är billigt och spar massor pengar ju.

Har ingen körkort eller bil.. för dyrt tycker jag..

#29 hehe jag vet att det är bra att ha körkort :P men lat sm man är så sköt man på det, sen flyttade jag hemifrån genom halva sverige och då "glömdes" det av :P men någon gång i framtiden kommer det nog…

just nu har jag en tjejkompis jag åker bil med när det behövs

Jag har alltid bott centralt och alltid haft kille med bil så jag har aldrig brytt mig om att ta körkort… Men nu håller jag allt på :)
Så snart blir det av… Svårt utan bil med barn…

Jag var körkortslös och därmed billös till januari förra året. Nu med körkortet i hand och tillgång till min egen bil kommer jag aldrig mer vara utan. Bara det att kunna köra djuren till veterinären utan att pussla med andra, och även akut i värsta fall, är obeskrivligt viktigt för mig. Likaså storhandlar jag och mamma tillsammans, det hade varit betydligt mer besvärligt utan bilen då Willys ligger i de andra ändarna av stan, men det är ju mer bekvämlighetsskäl egentligen. Jag älskar min lilla bil och billig är den också. :)

Ja körkort är ett absolut måste, om man nu inte har rena medicinska skäl att inte ta det. Vilka jobb kan man få om man intee ens har B-kort?

#34 Finns många jobb man kan få, men det ligger till ens födel att ha körkort när man söker jobb.

Vi har bil för vi bor 12 mil från stan och där har jag mina barn/barnbarn och min mamma. Det finns dåligt med kommunukationer här så man måste ha bil. Men vi kör inte så mycket. Bara då det behövs.

Har inte bil, bor i stan med utmärkta kommunikationer Blir så sur när jag ser dessa köer med en person i varje bil morgon och kväll istället för att samåka eller ställa bilen vid en tågstation om man nu måste åka för att man bor långt ifrån tåget, annars kan man lämna bilen hemma!!

Men om man bor på landet eller i förorter med barn så är bil ett måste tror jag. Då man måste köra barn till och från olika aktiviteter och sedan också för att kunna ta sig till diverse billighets affärer som oftast ligger mitt ute i ingenstans.

Något att tänka på dock är att det är billigare i längden att ha en ny bil eller nyare bil för den drar mindre soppa, den är inte lika benägen att gå sönder på en gång och miljömässigt är den bättre också. Så i detta fall lönar det sig att lägga lite mer pengar från början för att slippa dyrare utgifter senare.

Vi har bil. Min man hade 4 mil till jobbet och så har vil 6½ mil till vår son med familj samt 4 mil till mina föräldrar och 7 mil till fritidshuset. Dottern med familj bor numera i Eskilstuna men bodde i Stockholm förut så tyvärr behöver vi bilen.

Även om man bor i storstan så kan bil vara bäst. Jag har bott i stockholm och vet hur det kan vara. Att åka kommunalt till arbetet innebor en resa på mellan 2 - 2.5 timmar enkelresa. Med bil mellan 30 -45 minuter. Så att säga att bil inte behövs i stan är nog fel.

Mycket beror på var man bor och arbetar, vilka tider som man börjar och slutar.

#39: Varför måste det stå mellan kommunalt och bil? Vad sägs om cykel? I vissa lägen kan det vara snabbare än kommunalt och bil.

Givetvis beror allting på en massa olika saker. I olika fall är det smidigare med olika färdmedel.

#40 cyklar mycket sommartid med mina barn för nöjes skull. Men tyvärr har vi ingen lämplig väg att cykla till affären för att cykla med barnen. Även som vuxen kan jag känna det som ett självmordsförsök  Alldeles för mycket långtradare, främst timmerbilar samt alla bilister som kör alldeles för fort. Men annars hade jag gärna cyklat till skola/ dagis med barnen, dit är det bara 5 km. Vi brukar cykla till farmor och dit är det 8 km.

#40 Lite svårt när man är handikappad och går med rollator. Jag kan inte cykla längre och gå längre sträckor, är svårt. Det är som en sak jag skrev om tillstånd. Jag är väldigt tacksam för att jag har handikappstillstånd idag.

TILLSTÅND

Att vara handikappad är inte lätt
Även om man gör allt rätt
att du orka mer än hundra meter
är bara dumheter

Igår orkade jag två
Var var ni då
Handikappstillstånd? Nej, nej
Det blev bara hej, hej

#42: Precis som jag skrev, alltså exempelvis ”Givetvis beror allting på en massa olika saker” i #40. Självklart förstår jag att vissa inte KAN cykla, hur gärna de än vill. Är man helt lam från öronen och neråt så fattar till och med jag att cykeln inte är ett alternativ. Jag ville bara peka på det alternativet ändå, för trots allt så kan de flesta cykla, och även om det känns motigt i början så brukar de flesta till sist tycka att det faktiskt är ett riktigt bra alternativ i många fall. Kanske inte om man ska frakta en flygel, men det gör man inte heller varje dag.

#43 önska jag kunde cykla. Nu får jag vara tacksam så länge benen klara rollatorn. Har jag en gång kämpat mig upp från rullstolen, så vill jag undvika den så länge som möjligt.