det där med vänner och pengar är ett dilemma, men är de bara vänner när de behöver pengar så vet man i allafall vilka som inte är det.

Ja, du, det är inte kul, när folk bara ser till plånboken. Jag  ser tex på min sambo. Han har gott om pengar, visst. Vi har separat ekonomi, men jag ser, hur han konstant blir utnyttjad av sitt ena barn.

Det går till ungefär på detta vis varje gång:

Min sambo blir ombedd att lägga ut pengar för vissa utgifter. " Du får pengar sedan" .Sedan =aldrig. För när min sambo har tjatat och frågat några gånger och får samma svar, så faller det hela i glömska.  OCh byggs på med nytt. Det är inte min sak, jag vet, men jag har i så många år försökt få honom att förstå, att det är taktiken bakom detta. OCh barnet är vuxet och har egna barn och en god inkomst, men har hål i händerna……

Ja, jag känner igen det där.

Nu är jag en fattiglapp och mina pengar räcker inte hela månaden.

Men min sambo har det bättre ställt. Aldrig ont om pengar.

Ibland LÅNAR jag av homom och jag är MYCKET noga med att göra en överföring när min pension kommer.

Han säger att jag inte behöver göra det, men jag vill göra RÄTT för mig, så han  inte tror att jag tog honom för pengarna.

#3. Precis. Du vill göra rätt för dig, både för din skull, men också för att han inte ska känna att du tog honom för pengarna. (iofs gör han säkert inte det, men ändå).

Därför, pengar är väl av ondo, både för de som det fattas för, och de som har några kronor över.

Nu spårar jag ur min egen tråd, men varför inte gå tillbaka som det var förrut, när man böt saker med varandra istället? Vet att det på många håll i landet är lite så nu, framförallt när det gäller kläder, att man tar med sig ett plagg, och får välja något annat som någon annan har haft med sig. Billigt och miljövänligt, och allt "gammalt skräp" kommer till nytta.

#4 DavidE

Det hade varit YPPERLIGT med "bytardagar" i vaarje stad och by!

JAG hade stått först i den kön när dom hade öppnat minsann!

För det är MYCKET som går till spillo. Som bara ligger och dräller som ANDRA skulle uppskatta och som i sin tur har något som ligger och dräller.

En UTMÄRKT idé!

MEN, har Du (kan inte själv) någon idé om HUR man startar sånt och om man måste registrera det?

Hur kan man hitta en billig lokal?

Hur får man ihop till hyran när det är bytarsaker?

Jag började brinna för Ditt förslag och vill göra så!

#5 handlar det om en dag så borde kommunen kanske kunna ställa upp med lokal. elr om nì har nått kafe som vill ställa upp, de lär ju sälja kaffe o tjäna nån krona de med då.låter som en bra ide, se bara till attt folk har med sig hela och rena saker att byta med så det inte slutar i ovännskap,

Själv tycker jag inte om att omgår med folk som har pengar.

Jag kan inte göra samma saker. De går självklart på restaurangen och beställer det de är sugen på. Jag tittar på priset…dricker vatten istället för öl eller vin.

Måste lyssnar på deras reserfarenheter, vad de köpte eller vad de ska göra. Inte speciell kul. Jag är inte avundsjuk men undviker vara ute och shoppar tex med någon som har pengar.

Jag har vänner med pengar men samtidigt inte så mycket gemensamt med de…

#5. Kul! . Det jag har hört om har både varit affärer som arrangerat (för att göra lite PR för sig själva) men också olika projektarbeten av studenter. Ska se om jag hittar någon länk till någon av artiklarna.

Jag tyckte det var en kanonidé, och de som varit med verkade också väldigt nöjda. Kom dit med något som legat långt in i garderoben, och kom hem med något helt annat, som kommer användas, utan att det kostade ett öre. Än så länge verkar det vara mest tjejer/kvinnor som använt det här. Även om jag tror vi killar/män har precis lika mycket i våra garderober som inte kommer att användas.

#7, Lite synd att du resonerar så, jag tycker att det inte spelar någon roll vad personen har i plånboken. Men givetvis, blir det så "extremt" som i ditt läge förstår jag att det inte är skoj att känna sig helt utanför, ens ekonomiska situation blir som ett slag i ansiktet.

Själv tillhör jag de som hellre dricker vatten på restaurang, och kräsen är jag, så jag behöver oftast inte titta på menyn, eftersom hälften inte är ätbart enligt mig.

Reser gör jag inte heller speciellt mycket, du vet att jag har några katter som går före allt. Händer att det blir någon inrikesresa när jag så måste.

Fast det där med pengar kommer väl och går?

Jag har vänner/bekanta/famils som kanske har gått ifrån arbetslöshet till hög lön till lägre lön osv. Så de flesta jag känner har varit på både botten och toppen.

#9. Absolut. Det är nog ett fåtal som går genom livet med överfull pengakista.

Och nu när alla varsel och de massiva uppsägningarna duggar tätt blir det tyvärr många som får gå ner rätt rejält i lön, säkert en del som får lämna både villor och annat, för att inte tala om att helt ställa om en livsstil, för "bara" ett par tusenlappars förlust i månaden gör stor skillnad.

Ja jag är också väldigt noga med att göra rätt för mig. Springer nästan benen av mig för att betala.

OK, när vi kom på det där med att byta. Budera har byttessystem hos sig!

JA två tusen är stor skillnad för de flesta. Så även för mig!

Jag är ganska nöjd med min situation och tycker jag har mycket.

Men jag undviker kontakt med de som har mycket pengar. När jag tex är på ICA eller COOPforum och ser hur de kan fyller sina vagnar med dyra saker. Jag springer fram och tillbaka och letar kilopriser för att ta det billigaste eller avstår ofta. Särskild när det är storhelg.

Jag handlar mest när det är rea på rean eller när det är kort datum. Jag är nöjd med det för jag vill inte heller lägga ut så mycket pengar på mat tex. Tycker det är knäpp att köpa nåt för 20 kronor tex som jag äter upp på 5 sekunder. Men gillar samtidigt inte när jag ser hur andra ha råd att handla allt det som ser gott och dyrt ut.

Jag har inte råkat utför vänner som bara umgåtts med en för att man haft pengar. Kan mycket väl vara så att personerna inte ens visste att man hade en del pengar då eller för att vännerna jag umgåtts med inte haft några större pengaproblem själva. Har aldrig behövt ens erbjuda mig att låna ut pengar till någon. Maken har dock varit schysst och lånat ut pengar till "vänner", till och med då han varit arbetslös, med blandat resultat.

Jag är inte den som har många vänner men de vänner jag haft/har där har inte ekonomin varit något aber, fattig som rik.

#13. Nej då, det behöver inte alls vara så att de umgås med en bara för att man har pengar, men ibland kommer den känslan, och den är inte skoj, för man blir lite smått paranoid vilka som är genuina vänner, och vilka som inte är det.

Men varför måste vännerna veta att man har pengar? Eller går man runt och slösar med dem så att det syns tydligt?