Jag har en miljon drömmar om vad jag ska göra under sommaren. Nakdelen är att de flesta komma att kosta. Bygga en altan tex.

Miljonär är man men i övrigt är det mest fattiglappar och socialist hejaklacksledarna som gör vad de kan för att fattiglapparna ska förbli fattiglappar.

De som står för frihet och ökad inkomst och andra former av icke-socialism kallas för fjantar, dumskallar etc.

Allt är som vanligt, med andra ord. Ett Sverige i miniatyr.

#2 Jag tror bestämt du kan förstöra varenda tråd med ditt politikdravel.

Du är i alla fall den fattigaste person jag stött på.

Totalt fattig på empati och förmågan att föra ett samtal med andra människor som inte delar samma åsikt.

Fattig i anden…eller vad man nu ska kalla denna typ av fattigdom.

#0 Varför undrar du det?Tycker du kan börja med att tala om det.När du gjort det kan jag gärna svara.

Är gamla miljonärer inte intressanta förresten?

#3 Som sagt… Nu är jag tydligen fattig också. Inte illa att förvrida verkligheten så mycket.

Glad påsk…

#5 Ja, vad vet vi…du är kanske fattig men utger dig för att vara något annat??      Lycka till!

Trevlig fortsättning på påsken i alla fall! 

#1 Vi har också planer på att bygga en altan till sommaren. Sitter och räknar på virke

Nej, det kommer att dröja. Jag kommer att spendera de pengar jag tjänar under de närmaste åren - jag vill åka på längre resor så ofta jag kan innan jag bildar familj med min sambo (som jag gifter mig med i sommar).

Sedan tycker jag inte att man ska mata trollen.

Men trollen behöver väl också äta

Jag är vansinnigt rik!
Milljonär, billjonär!!!!
På kärlek, hela helgen med barnen som är mellan 19 å 26 år. En underbar svärson.
Världens goaste barnbarn.
Nyfödda lamm:
Å natten som var hade jag möjlighet att sova hos min särbo.

Kärlek, omtanke och värme.
Det är jag rik på……

#11 Det är väl den bästa "rikedom" i världen

OT (delvis)

#2, ”De som står för frihet och ökad inkomst och andra former av icke-socialism kallas för fjantar, dumskallar etc.”: Nej då. Det är bara dig vi kallar för det. De övriga med motsvarande åsikter brukar gå att konversera med utan att man blir anklagad för påhittade påståenden och så vidare.

Sedan kan man alltid fråga sig varför socialism skulle stå i motsats till frihet. Det var nytt för mig i alla fall. Det finns stater som av någon outgrundlig anledning kallas ”socialiststater” och där medborgarnas frihet är obefintlig. Det mesta med dessa stater går ju helt emot allt vad socialism är så jag har lite svårt att begripa varför man kallar dem för socialiststater, för vad det än är de praktiserar, så inte är det socialism i alla fall.

Likaså med de så kallade ”kommuniststaterna”, som ju oftast går helt tvärt emot kommunismens alla ideal på i stort sett samtliga punkter. Bara en sådan sak som folkstyre saknas ju i samtliga kommuniststater som någonsin funnits och ändå är detta ett centralt mål i kommunismen. Något som är svårt att förstå för språkvårdare som mig.

Kan vi inte bara kalla saker för dess rätta namn? Några kommuniststater finns helt enkelt inte och kommer aldrig att finnas eftersom människans inbyggda egoism sätter stopp för det på ett mycket effektivt sätt. I mindre samhällen har det tydligen existerat på sätt och vis, men då pratar vi små afrikanska stammar för hundratals år sedan, inte hela länder och framför allt inte idag.

Sedan tycker jag nog personligen att ökat välstånd för alla går före ökad inkomst i sig (men oftast ger ju det ena det andra), det vill säga att det finns andra (och bättre) sätt att ge ett ökat välstånd totalt sett än att dela ut bonuspengar till Porschekåta direktörer, som visserligen inte är något du predikat för (än), men som ändå ofta blir resultatet när egoismen styr världen.

”Miljonär är man men i övrigt är det mest fattiglappar och socialist hejaklacksledarna som gör vad de kan för att fattiglapparna ska förbli fattiglappar.”

Särskrivning. Antingen är det ”socialisthejaklacksledarna” eller så sätter man dit ett litet bindestreck för att göra det lite lättare att läsa: ”socialist-hejaklacksledarna”.

Jag vet att ingen bad om att få sin text korrekturläst, men detta är en service jag bjuder på ibland, de det som en bonus och håll till godo (eller tillgodo – ett ord som jag själv är lite osäker på om man ska särskriva eller inte…)!

Håller helt med.

#13

#13 OT:Jag särskriver aldrig "tillgodo" men båda sätten är godkänd svenska.Personligen tycker jag att det är lättare att läsa ut om man skriver ihop orden,om man särskriver läser man "till" och förväntar sig sedan ett annat ord än "godo",möjligen för att det är ovanligt att särskriva?

16, fortfarande OT: Nästan som att särskriva ”ibland” alltså… 

Hej igen, Nu är jag tillbaka från blåkulla.

Ser att ni skrivit lite i min tråd i påsk. Vad trevligt

#4 Du undrar varför jag frågar. Jag tycker det är kul att veta bara. Detta är ju "miljonär i fokus" så jag tycker det borde finnas mijonärer här. Du undrar också om "gamla" miljonärer inte är intressanta. Jodå, det är dom. Vad jag menade med "nya" miljonärer är att jag faktiskt frågat en gång tidigare för kanske något halvår sedan. Då var jag ensam miljonär. Eller ingen annan gav sig tillkänna iallafall. Möjligen Roarkish då.

Kan även tillägga att jag inte räkan med bostad och prylar utan bara sparade pengar

Ha det bra allihopa

Sorry, men jag tycker det liknar lite skryt!
" För ett halvår sen var jag ensam miljonär"
Jag bryr mej inte.
Men om det är viktigt för dej : GRATTIS!

Hur kul är det med pengar på banken

Lika tråkigt som att ha vackra smycken i ett bankfack

#20, Nej det är inte kul att bara ha pengar på banken, men det är kul när man kan göra något av dom, men jag är inte intresserad av att bara spendera en massa på nya bilar etc som många andra väljer att göra när dom har pengar, jag vill ha mycket pengar för att få frihet Att slippa gå till ett jobb vareviga dag istället för att göra det man vill.

#21 Nu jobbar inte jag heltid men där kan jag hålla med dig om att pengarna i så fall är väl använda

#20

Det roliga med pengar på banken (nåja, om man investerar dem i alla fall) är att de blir fler utan någon större ansträngning. :) För mig personligen är aktieinvesteringar det närmaste en hobby jag kommer och jag tycker det väldigt lärorikt och kul!

Med lite tur kan det bli en omvänd snöbollseffekt än den i t ex Lyxfällan. Pengarna växer snabbare och snabbare (ränta-på-ränta-effekten). Efter ett tag behöver man inte nyspara längre utan kan leva på hela sin lön och ändå se sparkapitalet växa. Går det riktigt bra kan man sedan ta ut pengar varje månad utan att sparkapitalet behöver minska.

I längden tror jag att det leder till att man kan konsumera friare, jobba mindre, resa mer, skänka bort mer eller vad man nu tycker om att göra.

Jag är inte miljonär på långa vägar, men visst hade det varit bra med några miljoner på banken, som en trygghet om något går åt skogen, exempelvis om något går sönder som är dyrt att ersätta och så vidare.

Men en hyfsad buffert finns ändå, men den är ju inte tryggare än att man känner att man gärna vill fortsätta att bygga upp den ett tag till. Har det i alla fall så bra att jag får lite pengar över varje månad trots att vi är två som delar på min lön. Har ingen hög lön, men försöker hålla utgifterna nere och bor exempelvis i en liten lägenhet som vi betalade ”kontant”, det vill säga vi behövde inte ta något lån.

Har inget sparat och kan inte spara nåt. Har 2 barn som bor hemma. Deras far betalar inget för dom, tyvärr är dom för stora. När jag var gift sparade deras far sin lön och jag betalade det mesta som boende, bil å sånt. Han betalade sina kläder och maten. Men resten betalade jag.
Mitt X kunde spara en bra buffert som han hade nytta av efter skillsmässan.

# 21

Härligt att du lyckats spara ihop så mycket! :o) Jag tänker lite ungefär som du, jag hade en rejäl buffert insparad som kom väl till pass när jag blev arbetslös en längre tid. Det är en skön trygghet att ha. :o) Satsar du på att gå i "förtidspension"?

Hur gjorde du när du sparade ihop till din miljon? Var det det klassiska "leva snålare och lägga undan på ett sparkonto" eller pysslade du med aktier eller fonder? *nyfiken*

#26 Ja jag satsar absolut på att gå i pension betydligt tidigare än vid 65 iallafall. (jag är 33 nu)

Hur jag gjorde för att få ihop min första miljon är väl en kombination. På sparkonto har jag alltid haft ett par hundratusen som jag vet att jag alltid har kvar med en stabil (tyvärr låg för tillfället) ränta. Jag köper inte rena aktier men dock aktiefonder. Intresserar mig för ekonomin i världen och när ryssland gått bra hade jag några olika rysslandfonder. När börsen gått bra i 3-4 år har jag blivit mer försiktig och flyttat över större del på räntefonder alt bankkonto.

Utöver att jag handlat med aktiefonder har jag levt snålare. Hade turen att få ett fast jobb direkt efter gymnasiet och sparar så mycket jag kan av lönen varje månad. Jag kör omkring i en gammal 240 från -75. Gammal och ful, men den krånglar aldrig. Jag springer väl inte hos frissan varje månad som många av mina jämnåriga kompisar och jag har inte en massa märkeskläder som kostar multum. (folk som ser mig tror väl att jag knappt får det att gå runt, men det får dom gärna tro) Den dag jag kan säga upp mig från jobbet och leva på avkastningen ska jag bara njuta av tillvaron

#27: Beroende på hur gammal man är och hur gammal man kommer att bli bör man nog ha någonstans runt 5-10 miljoner för att man inte ska behöva jobba mer i sitt liv, om man inte har andra bidrag. Givetvis också beroende på hur snålt man tänker leva…

Har man exempelvis 10 miljoner och 0 % ränta och man gör slut på 150 000 kr/år så räcker ju pengarna i nästan 67 år. Det bör ju vara tillräckligt för de flesta. Men så kanske man frestas att köpa en sprillans ny bil och lite annat kul och då kanske de där 67 åren snabbt blir 7 år istället…

Kan man hela tiden föröka pengarna så räcker ju betydligt mindre pengar.

Nu har jag inte räknat med någon form av skatt eller liknande då jag inte vet om någon sådan kommer att behöva betalas. Kanske för ränteinkomster, men det blir ju inte aktuellt i ovanstående exempel eftersom jag angav en ränta på 0 %.

Antar att det finns folk här som har mer insikt i det än jag.

#25 betalar de inget hemma? Det ska de. Eller så får du gå til soc och se till att du eller rättare sagt de får pengar, som du ska ha.

#28. Angående skatten.

Jag sparar i kapitalförsäkring som innebär att man inte betalar någon kapitalvinstskatt. Istället betalar man en årlig skatt på ca 1 %(strax under 1 i år). Jag är den försiktigare typen så jag har "bara" lyckats hålla en årlig snittavkastning på 8 %. Men jag är ändå nöjd med det. På hela beloppet blir det ju 5833 kr som jag får in på kontot varje månad. (Och då har jag räknat bort 1 % i skatt.) Enligt mina beräkningar kan jag sluta jobba då jag har 2 miljoner. Jag har inte råd med ny bil och en massa resor då, men det är inget jag prioriterar, bara jag slipper jobbet

Jag bor även mycket billigt, i villa som jag inte har några lån på

#30: Ja, det låter ju rimligt. Det är nog bra ändå att ha ytterligare en eller flera miljoner för säkerhets skull. Det kan alltid hända oförutsedda saker. Bara en sådan sak som att de plötsligt kan ändra på lagar och regler kan ju slå ganska hårt om man sagt upp sig för att leva på sina sparade tillgångar och dess avkastning.

# 29 Nu är det ju så att minsta dottern får underhåll från sin far. Hon är 19 år och får pengar så länge hon går i gymnasiet. Alltså till julen nu då. Hon tar alla pengarna. Som fickpengar. Alltså bor å äter hon gratis. Sonen går på ungdomstöd och får ca 2500 kr i månaden. Alltså får han ochså bo hemma gratis. Han söker alla jobb som tänkas kan. Går även runt och raggar jobb hos företag. Tror inte det är så stor ide att gå till socialen, kan inte tänka mej att jag får några pengar. Kruxet är att jag äger en jordbruksfastighet värderad till 4 miljoner. Jag får väll antagligen rådet att sälja den och leva upp pengarna.

#30 Tänk om du blir svårt sjuk eller rentav dör innan du sparat färdigt. Då har du slitit förgäves

Jag vill visserligen ha en buffert för eventuella oförutsedda utgifter men för övrigt så vill jag leva NU.

Tur att vi är olika…

#34 så kan man också se på saken. Men den risken vill jag ta. Jag vill absolut inte riskera att stå där när man är typ 50, och så kanske man har bara 20-30 000 på kontot och inse att man måste jobba till 65 för att klara ekonomin. Femton år till! Även om jag skulle ha rest en massa nu och köpt dyra prylar osv, så skulle jag absolut inte vilja byta till att jobba tills jag är gammal. Jag tar hellre risken då att dö med miljoner på kontot.

Miljonärskan

Förstår precis ditt resonemang. Har en förälder i den situationen nu och jag misstänker att jobbet kommer ta knäcken på henne innan hon äntligen får gå i pension. :o( Jag vill aldrig hamna i den sitsen så jag kommer göra mitt bästa för att åtminstonde ha en rejäl buffert på banken och kanske gå några år i förtid. Men vem vet, jag kanske älskar mitt jobb så mycket att jag jobbar till 67 istället. ;o) Man vet ju aldrig.

Jag har funderat på att börja spara lite i aktiefonder men har inget kapital att gå in med nu tyvärr. :o/ Det känns lite som om jag behöver läsa på innan jag ger mig in på sånt också. :o)

ja MAmmzing, om de tar sitt studiebidrag, då är det en sak. MEn underhållet är faktiskt till för att underhålla en person i ordets rätta bemärkelse och bör absolut inte gå till barnet i så fall. Så det betyder, att hon har ca 2200 kr i fickpengar utan att göra ett skapandes grand? OCh du står för mat, logi och allt annat? Du är för snäll. Så är det bara. OCh du gör dem en björntjänst. Att göra rätt för sig och bidra till sitt uppehälle har aldrig skadat någon. Däremot så  blir det  himla tufft, om allt inte kommer som stekta sparvar i  munnnen längre.

Om man sparar 1000 kr idag till 12% avkastning så har den vuxit till 36000kr om 30 år (skatt oräknad). Om man räknar bort inflationen (2%) så är det värt ca 20000kr i dagen penningvärde. Med andra ord för varje tusenlapp du sparar nu kan du gå i pension en månad tidigare om 30 år.

Tänk på det nästa gång du ska köpa något för 1000kr, det är en månads ledighet du kastar bort. Helt plötsligt är det betydligt lättare att spara den där 1000-lappen istället.

Här kan du räkna lite på sparalternativ

Okej, ska tänka på det nästa gång jag handlar. Om vi inte äter på två veckor kan vi gå i pension en månad tidigare istället…

Tror att det är sånt här som mitt X funderar på. Han räknade på hur länge toapappret räckte om varje person tog si å så mycket varje dag.
Sorry!
Men ibland blir det sjukt det hela!

#40: Har inte köpt toapapper på många månader nu. Företaget som ajg jobbar på skulle slänga en massa toapapper som tydligen inte gick att sälja, så de la alltihop på en pall så att man kunde ta om man ville ha. Varje rulle är mer än 300 meter (325?) så den passar ju inte i vanliga hållare som man har hemma, men det är det värt. Är dock inne på sista rullen nu, eller var det näst sista? Så där har man sparat en liten slant i alla fall.

Självklart ska man räkna rutorna på toapappret. Toabesök får anpassas till arbetet, att själv behöva bekosta spolvatten + toapapper är ju ett misslyckande.

En ensamstående man här i trakten levde som en eremit, sparade och placerade i aktier och höll på, och talade ideligen om hur mycket hans förmögenhet ökade.

Nu lär han vara den rikaste på kyrkogården här i samhället (inga arvingar)

Tänk vad kul han hade med sin förmögenhet!

#43 Det låter lite som den "första" (?) hemlösa personen från mina hemtrakter. Var väl en 20-30 år sedan. Han sålde alla sina ägodelar (lägenhet, bil, osv) och blev en rik uteliggare…

# 43 Helt sanslöst!
Då har man jobbat bra här i livet och kommit upp sej på statusstegen.

Eller ner……

Kommer återigen att tänka på den gamla gubben som man ofta såg nära nisseplatsen i Göteborg när man väntade på bussen hem till Stenungsund som man bodde i på den tiden (gick årskurs 3 och 4 på ett gymnasium i Göteborg 1984-1986). Han hade virat in fötterna i tidningspapper och gick omkring med en kundvagn fylld med plastpåsar med innehåll. Såg ut som soppåsar, men jag antar att det inte bara var sopor i dem. Han letade tomglas och annat, han till och med åt halväten korv med mos som han hittade i soptunnorna… (såg det själv).

Han lär ha varit miljonär och mer än så och hade som mål att resa till New York enligt någon intervju jag läste eller hörde talas om. Undrar om det inte var min bror som hört någon intervju i radio, förresten. Nåja, skit samma. Han hade tydligen börjat samla ihop pengar till sin New York-resa en gång i tiden men efter hand som han börjat samla pengarna på hög så verkar det som att samlandet blev något som var omöjligt att ta sig ur. Det blev heller aldrig någon resa. Tror han dog av ålder så småningom, för död har han i alla fall varit i några decennier nu, tror jag.

#46 Han hette Evald och en av spårvagnarna heter numera Evald om jag inte har fel.

Här kommer t.om en bild på Evald.

#47: Då lyckades han ju med något i sitt liv (förutom att bli rik). Det är inte alla som har sitt namn på en spårvagn! Fast alla som heter Evald har ju det, i och för sig…

Jag har delat bänk med Evald många gånger. Jag var alltid istan när sonen var liten och satt ofta på samma bänk och gav honom nappflaska (detta var 1985) och då kom Evald som gillade barn och vi hade alltid massa trevligt att prata om.

Ibland kom någon turist och ville ta kort på Evald men då ville han ha betalt annars satte han upp en gammal tidning för ansiktet

#48: Japp, han känns igen! Speciellt den stora bilden där han hade mycket skägg. Vet inte om han rakade av sig det senare eller om den andra bilden är betydligt äldre.

#50: Brukade turisterna betala för att få en bild då?

#51 Haha, jag minns faktiskt inte det. Jag tänkte bara på att han var väldigt mån om att tjäna pengar. Det var en del "ölgubbar" som gav sina tomflaskor till Evald som han samlade i sin korg.

#52: Vad hade han i sina plastpåsar? Tomglas och burkar?

#53 Jag minns inte om det var burkar. Var det pant på burkar på den tiden?

Tomflaskor hade han och en massa plastpåsar med tidningar som han inte svarade på vad han skulle ha dem till. Han hade också allt möjligt ätbart som han hittat i papperskorgar. Mosbricka med lite mos kvar, äppleskrottar, slattar av läsk osv. Ganska äckligt.

Jag tror det varit pant på burkar under hela min livstid, men det kanske är fel…

Kollade upp lite, och det är fel. Pant infördes 1984, vilket var sista året jag gick på gymnasiet.

Kolla här.

#55 Jätteroligt att veta (Jag var 22 år  1984). Vi hade en granne som samlade burkar som en galning när det var nytt fast jag kom inte ihåg att det var 1984.

ja den farbrorn såg jag också nere på 5:An i Göteborg. MAn kan fråga sig, till vilken nytta….. En granne till oss en bit härifån vann 1,1 mille på Lotto förra veckan. Det är dem väl unt. de ska köpa sig en husbil och kuska Europa runt, hon blir pensionär i höst.

Det finns husbilar som kostar betydligt mer än en miljon, så jag antar att de kanske köper en lite billigare då…

skälv  är jag  fattig  men    glad   iallafall  …. man ska   njuta  av sin  pengar

ja och jag är inte avundsjuk på dem. De har haft sina tunga kors att bära. Så det är dem väl unt. Och jag har noll koll på vad husbilar kostar. de köper kanske inte ens en ny.

Läst igenom tråden, den var ganska intressant!

Alla har olika syn på huruvida man ska spara mycket till senare perioder i livet eller njuta av livet här och nu.

Jag själv försöker förena de här två synsätten, även om det inte är så lätt.

Min tanke är inte att sluta jobba vid 50, för dit har jag bara 4 år.

Men jag skulle vilja trappa ner på jobbandet gradvis när jag närmar mig pensionsåren.

De pengar jag sparar ska möjliggöra detta.

Dessutom har jag tanken att kunna köpa större bostad så småningom, har nu bara en 1,5:a.

Miljonär? Ja kanske, om jag realiserar allt jag har!

Men jag måste ju bo någonstans…

fortfarande  fattig  ,men mitt  glada  humör    i behåll, jag  läste    om   björn ulveus     idag   , dom    ville   alltid  ha 20 mille    på kontot    ifall    dom behöver  något…hade  dom uppgett  när  dom  skulle    göra   någon  bodelning,men han har jobbat  hårt   för dom pengarna  ,jag tycker  alla   är   värda    att  ha  mycket pengar    om det   gör  dom  lyckliga..

Det beror ju lite på vem som jobbar ihop pengarna. Det finns ju de som jobbar ännu hårdare och knappt får någonting alls.

jo   ibland   är det    lite oretvist   ,endel   jobbbar svetten  av  sig   och får knappt   ett korv öre   över

ja, vem har sagt att livet är rättvist?

Förmodligen ingen, men många vill ju i alla fall att livet ska vara rättvist.